Nu har väl tanten blivit knäpp - bloggar två dar på raken!!! Jag har ju ingen lust, att sätta igång och sy så här nära utställningen. Och inte lust att sätta igång nå´t annat projekt heller. Sysslolös helt enkelt ;-) Även om det naturligvis finns saker att göra....

Javisst är hösten vacker - det ska jag inte förneka.... Och det var en strålande vacker höstdag, när jag träffade min stora kärlek - Henry. Fast då kallades han för Atte - han heter Atterdag i andranamn - liksom både Preben och Prebens farfar gör och gjorde.

Hur som helst hade vi följt med Kalle Ty i hans ruffade motorbåt till Strömsholm. Och jag kommer ihåg känslan, när Henry och jag gick hand i hand och sparkade på löven i parken. Jag befann mig nog mer eller mindre i sjunde himlen - ett stort lyckorus inom mig.    Tänk att det verkade, som om han tyckte om mig!!!! Han höll t o m min hand - senare kramade han om mig!! Det kändes nästan för bra, för att vara sant!! Jag var 16 år, han var tre år äldre och väldigt eftertrakdad - kallad tjejtjusare på den tiden ;-)

Då bodde jag i ett möblerat rum i Kungsör. Och dit kom han då och då, när andan föll på. Men det var helt och hållet han som dikterade, när vi skulle träffas. Jag vågade knappt gå ut, om det var möjligt, att han skulle komma. Hela mitt liv kretsade kring Atte - jag var som besatt. Jag tog mig in i hans familj i hopp om att få "höra till" där. Attes pappa hade nyss dött och jag ville inget hellre än trösta i Attes sorg. Jag blev vän med hans yngre syskon - tyckte mycket om hans lillebror.... 

Ja det här var inte tanken, att jag skulle skriva om. Tänk att minnet om höstlöv fick mig att fara iväg i minnena om ungdomens dar ;-) Det tog sen flera, flera år, innan vi sen blev ett par på riktigt. Han förlovade sig med en annan, hon gjorde slut o han gick sen på sjön. Och jag fick två underbara flickor och ett sprucket äktenskap, innan vi träffades igen. Vi flyttade då ihop i Västerås, utbildade oss, gifte oss och fick barn - Preben - vårt kärleksbarn   

Nu till höstbilderna de vackra....

Så har det ju förändrats lite på balkongen. Älvlandskapet är undanplockat - där "växer" stenar nu istället. Bl a stenansiktet Putin ;-)

Och ljungen har fått sätta sig i stolen ;-) Men balkonglådorna med Husarknappar och Lobelian på fönsterblecken har ännu så länge fått vara kvar. Tyvärr blir det ingen riktigt fart på det röda i mitt vildvin - även om lite har kommit. Tycker det är dåligt med rött på träden över huvud taget i år.... 

Nu matdax....