När jag nu är igång, så är det lika bra, att gå på i ullstrumporna   Och äntligen gick ju ett blogginlägg upp på Fb oxå. Dom har tydligen varit in från Bloggplatsen och trollat lite, efter att jag hade skickat ett mail till dom. Tack för de!!

Onsdag den 22 fick jag för mig, att åka till Engelsberg, för att huvudsaklingen kolla på Wärldsarvsquiltarnas årliga utställning. Jag ringde Anita, men hon skulle gå på Fruntimmersdagarna, som går av stapeln i Norberg. Skrev så ett SMS till Annsan - men hon var nere i Västervik på semester med guben. Så till slut bestämde jag mig för, att åka själv.

Jag har ju som en självklarhet alltid åkt på än det ena, än det andra ensam. Från diverse arrangemang i hemtrakterna till resa både till Thailand å Malaysia. Och det har varit helt OK. Men nu har det börjat ta emot lite, att åka själv. Jag vill gärna ha nå´n med mig - som sällskap å nå´n att luta mig mot...... Kanske beror det på, att jag denna sommar har "umgåtts" med andra människor rätt mycket. En hel del besök på sjukan, sen operationen med åtföljande inläggning och efter det tre veckor i Bennarby..... Har jag blivit osjälvständig?? Tappat i självförtroende?? Slutat att helt lita på, att jag klarar mig ensam?? Vet ej. Men vad det än beror på, så kan jag säkert träna mig tillbaka till "ensamlivet".....

Åter till Engelsberg. Massor med folk!!! Lyckaeds till slut få fatt i en parkeringsplats o gick in i "affären". Där har dom loppis och samtidigt en hörna med utställning av tavlor. Egentligen är det inte vilket loppis som helst - utan många riktigt gamla saker. Och nästan Stockholmspriser!! Men det är allt många grejer som är kvar från år till år..... Det har kommit till en ny turistattraktion utanför Engelsberg - brandturism!!! Dom har t o m guidade turer!! Antar att det var därför som det var ovanligt mycket folk där.

Så var det dax för höjdpunkten - upp för en brant och besvärlig trappa - utställningen!! Och jag måste säga, att jag tyckte det var bättre kvalite´, än tidigare år!! Tror det var fjärde året jag var där. Det är tio kvinnor, som träffas hemma hos varandra en gång i månaden. Och ger varandra ideér o lär av varandra..... Och visst fanns det att lära.... Denna skapelse föll jag för - remsorna hon har sytt med är så smala, så smala - så är det ju olika nyanser av blått, som alltid går hem hos tanten. Finstämd

Bild 1 här ovan: applikationer, bild 2: mugghållare (vid datan kanske!), bild 3: en skål!! och bild 4: tavla med applikationer

Den här hör oxå till mina favoriter - fast jag skulle sy den i blått - förstås!!

Den sista här ovan var spännande! Hon har sytt först i ränder, sedan skurit dom i kilar som hon sytt ihop i "grupper". Sen lagt ihop de olika grupperna omväxlande till höger och till vänster.... Den tål att provas!!

Efter detta var det tid att få nå´t i magen. Och eftersom dom hade stängt fiket nere vid skulpturparken, var det Nya Serveringen som gällde. En kopp te och en toast med en liten, liten brödbit i botten och god skagenröra över - 100:- Sen kändes det rätt bra att åka hem - inte orkeslös, som förr - men nöjd å bäälåten. Och jag tycker att det gick riktigt bra att köra bil oxå - när jag får säga det själv   

Ibland känner jag mig nästan lite larvig - såå himla tacksam, för att jag fick den där operationen!! Det blev ju faktiskt nobben först.... Men efter några veckor hade dom tagit upp mitt fall igen och bestämt sig för, att dom ville operera mig!! Sa oxå, att utan operation, var troligtvis detta min sista sommar..... Kanske har jag skrivit om det tidigare, men det tål att upprepas. Idag cyklade jag 25 minuter i ett sträck!!!

Men visst - humöret går både upp pch ner fortfarande - och det lär det väl fortsätta med. Har för mig, att det är normalt   I lördax fyllde tanten 70 år!!! I och för sig känns det, som att jag skulle kunna dra bort tio år..... Satt här vid datorn å försökte övertala mig - vad spelar en födelsedag för roll egentligen..... Ungarna med sina familjer kommer ju den 15 augusti istället..... Och en tom lördag har jag väl klarat förr..... Så ringde det på dörren.... Och där stod Johanna leende och Ann-Louise och Erik!!! Snacka om att se ut som en fågelholk å hjärtat tog nog tio glädjeskutt på en gång       

Dom hade tänkt sig, att vi skulle göra en picknick och hade med sig två kylväskor. Nu var det ju inte väder riktigt för en picknick, men vad gjorde väl de. Med sig hade dom oxå ett stooort paket - till mig, Som innehöll denna skapelse!!!!

Å den är precis i min smak med gammalt "trä" å järnsmide!! Så många gånger jag har tänkt att en så´n där fontän måste jag skaffa mig nå´n gång till balkongen!! Men en så fin, har jag aldrig sett förut. Och nu kom den alldeles serverad!! Tänk när solen skiner å jag kan ligga i min solsäng å lyssna på vattnets porlande - så ljuvligt   

Så började familjen plocka fram picknicken i köket - rostbiff, rökt lax, potatissallad, skagenröra, laxröra, bröd m m..... Då ringde det på dörren igen!!! Det var Annsan och hennes gamla mamma, som kom med sång, blommor å ett kort med en utflyktsdag inplanerad + tårta från Albinssons!!  Dax för fler glädjeskutt  Å tanten bara satt å njöt - du ljuvliga värld - att jag kan få ha det så bra!!! Jag - som faktiskt hade tagit med i beräkningen, att jag skulle dö under eller efter hjärtoperationen.......

Så småningom blev det ju TACK å ajö - men med mycken värme inombords hos tanten.....

Men - ännu en gång ringde det på dörren!! Och där stod Birgitta med blommor, ett blått glas med Bailyes i och ett kort med ett inbokat datum, då vi ska träffas hela gamla Björktrastengänget!!! Alltså - ingen måtta på överraskningar denna dag!!! Och till på köpet har jag TRE dagar, att se fram emot