Förra gången jag skrev var jag mer än lovligt deppig :-( Men NU är allt ljust igen och det är bara trevligt att leva :-))

Minns att jag satt här med gråten i halsen och kände mig som den mest ensamma i världen.... Så ringde Johannan och grät en skvätt, för att hennes humör var på botten. Så frågade hon, om det var okej att Ida och hon kom hit till Skbg och hälsade på i helgen!! Då kunde inte mormor hålla tårarna tillbaka heller - jag blev så där glad-lessen!! Det var mitt i prick - precis vad jag önskade mig :-))

När jag sen satt här och snyftade, ringde Lotta!! Så kom hon på en snabblunch da´n efter! Sen tittade Heffa in!! Och Ankie ringde och sen Annsan!! Det var som om proppen med lessenhet var som bortblåst!!

Så kom mina dotterdöttrar på fredag eftermiddag. Jag hade förberett fläskytterfilé och potatisgratäng. Och jag fick en hel hoper paket!! Gullebarn!! Och det var paket precis i min smak!! En blomma - en så´n där japansk krukväxt. Minns inte namnet just nu. Och så :

     Jag tog med bilden på kannan, eftersom den återger färgen bäst. Sååå vackert!! Precis min blå färg!! Så nu blir det morronfilmjölken i en skål och middagsmaten på en tallrik, som är lite mindre än de tallrikar jag har tidigare!!

Tjejerna tog upp säng från källaren och bäddade sina sängar. Sen slappade vi - två filmer framför TV:n. Kändes så bra, att ha dom här - utan krav på nå´n "underhållning" från mormor. På lörda´n var det finväder och Johanna sa, att hon ville bada!! Hon hade inte badat i sjön nå´n gång i sommar, så nu var det dax!! Mormor trodde väl inte riktigt på, att hon skulle ta sig i förstås - bad i sjön den första oktober!! Men ta mig 17 - hon kom i till slut - hel och hållen!! Nu vet jag att ingen av damerna vill vara med på bild, men bara några små, små foton Johanna....

Och mormor och Ida gick omkring med våra kameror i hösta hugg. Det är ju faktiskt vackert ute måste jag medge och solen värmde faktiskt lite!

Sen åkte vi till skogen och gick en vända och plockade lite trattisar. Som vanligt orkade jag ju inte mycket, men lite blev det i alla fall.... Ida hon ser bilderna i skogen lika som jag och fotade allt vackert hon såg. Plus fotspår efter älg. Och i den här gamla stubben kom vi överens om, att någon bor. En Skinnsbergsvätte kanske??

Och sen kom min granne, Johnny, med en hel kasse med trattisar, som han överlämnade med ett leende!! Jösses vad glad man kan bli!! När man till på köpet redan ÄR glad!! Så nu är frysen fullpackad med svamp!! Och jag kan unna mig, att äta lite svamp varje dag till middagen!! Mums!!

Verkligen en givande helg - såå himla kul att tjejerna ville komma och hälsa på sin mormor!! Sen blev det sängen som gällde igår, men vad gör väl de..... Jag ska verkligen försöka komma ihåg, att när jag känner mig så där deppig, så blir det ljusare tider rätt vad det är.... Telefonsamtal, besök och kramar av goa människor och t o m en klapp på kinden.... Tack alla goa!! Inte minst Ida och Johanna!!

 

Margit

13 november 2011 18:27

Så bra det blev...att du fick besök och påhälsningar och så mycket positivt, så att allt det deppiga "ramlade av".
Ja, livet och vår varda kan verkligen växla!
Ibland så "går det upp..och ibland.."ner".
och man sätter då mycket värde på...att det "går upp igen" och man mår då mycket bättre!!!
Kram!!

http://margiholm.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...