Om jag börjar med det som hänt sist - först. Jag fick ju ner svullnaden i benen tidigare. Varje kväll i en veckas tid, lindade jag fötterna och benen - hårt - med elastisk binda. Och dubblade även dosen med Furix. Så den svullnaden gick ner!! Men så småningom blev buken större och hård. Och det blev tungt att andas. Vatten, vatten, vatten.... Efter hejarop på Fb, ringde jag snällt läkarstation och fick komma till en Dr Mohammed. Jag hade med mig min "snabbjournal" (där jag kortfattat skrivit in sjukhändelser av vikt) och den började karl´n skriva av!!! Allt som står där, finns ju utförligt i den riktiga journalen.....

Sen kände han på magen och konstaterade, att jag var öm på höger sida (levern) "ja där går ju nedersta delen på magsäcken o ut i tolvfingertarmen - jag skriver ut Omeprasol, så får du äta dom i en vecka" Jag förstod ju, att den doktorn var körd, så jag tog i hand artigt och sammanbitet. Så tog dom en massa rör med blod, innan jag stegade ut.

Dagen efter ringde han - stressad - å sa att snabbsänkan var förhöjd, BNP låg på 3625, sköldkörtelprovet u a, njurvärdet var bra, leverprovet förhöjt, salterna låg bra. Så lyckades jag avbryta honom - jag hade ju ändå inget att förlora. "Jag har VÄTSKA i levern - jag VET att det är så. Jag har ingen magkatarr". Det lilla utbrottet, förvånade nog både mig och honom. Han sa, att han skulle ringa upp en kiurg "jag BEHÖVER inget utlåtande från nå´n kirurg"!!! Då ändrade han sig snabbt och skulle ringa upp en kardiolog istället och sen återkomma till mig.

Och när han återkom, ville han, att jag skulle dubbla dosen med Losartan + dubbla dosen med Emconcor!!! Då gav jag upp och sa tack och adjö. Dubbla dosen av TVÅ mediciner samtidigt - det GÖR man bara inte. Hur ska man då veta vilken medicin som hade effekt eller inte har effekt. Dessutom HAR jag redan lågt blodtryck och dessa mediciner sänker blodtrycket.

Efter detta kände jag mig rejält förbannad och lessen och uppgiven. Att det ska vara så förbannat svårt, att få den hjälp man behöver   Imorrón ska dom ringa från sjukan i Köping. (på min begäran) Jag vill försöka bli överflyttad dit med mina hjärtbesvär. Sen ska en kvinna från äldreomsorgen komma hit imorr´n (oxå på min begäran), för att informera om larm (som jag bestämt mig för att beställa) sen ska hon kolla igenom - jag har tänkt mig, att jag behöver ett stadigt handtag vid badkaret t ex..... Så ska jag försöka sätta igång och cykla lite på motionscykeln. Kanske kan jag få upp konditionen lite. Och det skulle säkert gynna hjärtat oxå. Nu har jag legat i sängen i princip två dagar och deppat. Men nu JÄVLAR ska jag igång igen!!! Det gäller ju att LEVA så länge man lever......

Ett stort TACK till alla ni runt omkring mig, som har legat på mig, peppat mig och fått mig vidare!!  Efter ett långt och värmande samtal från en go vän, är det nu dax för sängen. Imorr´n kommer det en annan dag!!!

 

Lambergsfrua

15 augusti 2014 11:24

Jag bara sitter här med gapande mun - så får det bara inte gå till! Tur att du har skinn på näsan och sa ifrån till den där läkaren.
Önskar dig god bättring och skickar en varm styrkekram <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...