Den 8:onde augusti bar det iväg till Gävle. Sonen ringde och frågade, om jag inte kunde komma över. Dom har nu flyttat till ett stooort hus - där det inte finns nå´n brist på utrymme - om man säger så. Sååå kul att träffa Majan med vackra håret och pappa Preben oxå förstås.

Det var stoora rum. I källarplanet - som var intett - finns plats för kontors- och arbetsrum, tvättstuga och förråd. I markplanet ett rum med kokvrå med egen ingång, sovrum till det äkta paret, ett blivande babyrum, ev. ett blibliotek och toa. På nästa plan finns köket, ett sovrum till Linneas dotter Unni och ett stooort vardagsrum - och toa. Och högst upp fanns prinsessans sovrum, toa och en stor möblerbar hall. Ja jag säger då de... Visst var det en hel del 70-tal på väggar och golv, men fullt beboeligt från början. Bygga om kan dom ju göra vartefter....

Klickbilder:

Så ville jag naturligtvis inspektera trädgården - inte så väldigt stor. men det är ju en trädgård i sta´n. Maja tog sin kamera och jag min. Hon gillar att fota lilla damen.

Och det var päron- och äppelträd och vinbärsbuskar - där pippifåglar gillade att äta sig mätta.

Och vad gör man inte som fotograf - vänder ut och in på sig, för att få en bra bild!!

Annars är Majan väldigt svår att fota - hon önskar inte att vara med på bild..... Synd - för söt är hon ju flickebarnet. Förresten det är allt likadant för alla mina barnbarn - några fotomodeller vill dom inte vara....

En av dagarna åkte Maja och jag ner på sta´n. Farmor pressade sig till max, för att orka shoppa med tjejen. Vi var på en "pyssel"affär med massor av pärlor och annat små"godis". Maja tillverkar nämligen själv smycken och säljer. Och farmor kunde oxå dregla över saker, som jag eventuellt kan komma att behöva i kommande tavlor ;- 

Sen parkerade vi om bilen och gick till H&M. Och Majan fick köpa lite babykläder till sitt blivande syskon. Och där dreglade vi oxå båda två!! Tänk så mycket gulligt det finns!! Maja fastnade för en pyjamas och en "dress" med girafftema - mössa, småbyxor, tossor och  en bitleksak. Det var roligt att se, att Maja verkligen ville köpa nå´t till babyn! Hon har väl inte tyckt, att det är alltför lustigt, att få småsyskon.... Hoppas hon hinner ändra sig helt och hållet till slutet på oktober, då det är dax för ett nytt litet liv.... i det stora huset....

Dessutom skulle ju Prebens fru, Linnea med dotter Unni, komma flyttandes till det stora huset veckan efter. Jag håller tummarna, för att dom ska kunna anpassa sig till varandra. Och att Linnea och Unni natuligtvis ska komma att trivas i Gävle.

Efter Gävleresan blev jag så vansinnigt trött!! I flera da´r låg jag i princip i sängen - sov väldigt mycket och kände mig väldigt sliten. Det är ju förb...at att den här gamkroppen inte orkar. ÅlderDOMEN har verkligen slagit till. Men det är ju inget jag kan göra - bara acceptera sakernas tillstånd....

Över huvud taget känns det som om ungarna liksom har "vuxit om" mig. Jag är liksom ingen auktoritet längre - mina gamla kunskaper är inte så mycket värda längre. Nu är det nya kunskaper som räknas - data mobiler, teknik.... Och visst är jag glad, att mina barn hänger med i utvecklingen. Men jag har nog haft en föreställning om, att min livserfarenhet skulle kunna vara nå´t värd. Men den erfarenheten jag har "ådragit" mig, har allt passerat bäst före datum.... Inte längre intressant....    

Annsan ringde mig en morrón - nåja förmiddag - i början på augusti. Hon frågade, om jag ville följa med ut på en paddeltur!! Jaaaa - klart jag ville!! Goa Annsan, som tänker på tanten!! - Jag satt inomhus, eftersom dom hade sagt i prognosen, att det skulle mulna på på eftermidda´n. "Men NU skiner solen" - positiva Annsan!!

Visst molnade det på, men skit samma - ut och paddla!! Annsan parkerade mig på stranden medan hon hämtade kanoten :-))

  Och tanten tog sig ner på sittbrädan - och - ljuvliga tider - vi gled fram genom vattnet - tyst, stilla och lugnt. Mys, mys....

Så småningom la vi till vid en sandstrand och satte oss tillrätta med massäcken - ljuvliga tid!! Sen måste tanten gå en sväng på upptäcksfärd - med kameran. Medan Annsan satt kvar i klorofyllen....

Tänk så många vackra rotsaker naturen har skapat!!

Klickbilder:

Men - som sagt - nå´n sol var det inte tal om. Inte lockade vädret till nårgra kullerbyttor i vattnet precis ;-) Men det hade kunnat bli en kullerbytta, när Annsan så småningom skulle hjälpa mig ur kanoten!! Jag försökte och försökte ta hjälp av käppen, ta hjälp av Annsans hand, lyfta ut högerbenet först, vänsterbenet först.... Jag började faktiskt tro, att jag inte skulle kunna ta mig ur kanoten!! Ja jösses!! Både balansen och styrkan har sannerligen passerat bäst före datum :-( Men med en sista kraftansträngning gick det ändå till slut!! Det hade kunnat sluta med, att Annsan hade fått gå ut lite i sjön och tippa både tant och kanot i spa´t ;-)    

Tänk - den 26 september är det 5 år sedan jag slutade röka!! Då blev jag opererad för tarmvred och mådde så ruskigt pest och pyton :-( Och sen fick jag lungemboli oxå - sen dess har jag ätit Waran. Jag tror faktiskt, att jag var rätt nära att trilla av pinn den gången....

Denna vecka har jag oxå känt mig emlig - p g a förkylning. Men lååångt ifrån som för fem är sen förstås.... För mig känns det, som om jag har varit ute och åkt hela sommaren i år! Det är naturligtvis inte så, men sommaren har sprungit så himla snabbt!! Tanten har svårt att hänga med i svängarna ;-) 

Den 21 augusti kom jag hem från Glädjen. "Lill"pojken där fyllde 17 år!! Fina, goa Pontus!! Som vanligt tycker jag, att det var inte länge sen han var en liten pys - en riktigt go och nöjd, rödhårig kille med skrattgropar, som han visade rätt ofta....

Och släkten var samlad till födelsedagsfika som brukligt är..... Med gotårta och en hel del kuvert överlämnade till pöjken.....

Man skulle ju kunna tro, att han ska ge sig ut på en rymdresa ;-) Men en sväng på moppen till kompisar är målet... Kompisar är viktiga i den åldern. Ja i alla åldrar förstås....

Jag tog en tur runt på tomten och hittade ett och annat att fota...

Klickbilder:

Så avslutade Ankie och jag mitt besök med att titta på ett hus, som Stefan och hon eventuellt ville köpa. Ett jättefint hus - inga nödvändiga reparationer där inte. Och även en byggnad där Stefan skulle ha plats med sitt företag. Men priset - oj, oj, oj!! vi får väl se, vad det blir... På gårdsplanen där fanns ett antal sööta kattungar!! Dom överföll sin kära matfabrik till mamma, när hon visade sig!! Jag tror, att alla fick varsin matplats ;-)