På långfredagen for jag iväg till familjen Bergefur i Bennarby. Sååå kul att träffa dem allihopa   Vofsingen Eddie fullkomligt vräkte sig på mig av glädje!! En gladare och vildare hund finns nog inte att uppbringa!! Men snäll och vacker är han verkligen.

Så bjöds det på lammstek, sås, potatisgratäng och sallad - jösses va gott!! Jag slängde viktväktarna i väggen och bjöd inte in dom igen förrän idag ;-) Ja hela påsken var ett enda ätande....För att inte tala om det stoooora påskägget, som kom fram på påskaftonen!! Jag har aldrig sett ett så stort ägg!!

Som synes kom gävleborna på påskaftonen oxå!!   Så jag fick träffa även dom godingarna - bonus!!!! Och vi åt tillsammans allihop, pratade och skrattade. Och Preben skruvade isär tre stycken laptoppar, som hade kraschat hos Bergefurs. Han ska försöka ta fram minnen från hårddiskarna och föra över på CD åt dom - gamla foton och filmer.

Naturligtvis kom mormor/farmor fram med kameran och som vanligt ville barnbarnen inte fotas.... Men minstingen kan ännu inte protestera, så på henne blev det ju ett antal foton ;-) Johanna fick sin kusin i knäet ett tag och lilla Millan blev väldigt skrattig, när Johanna hoppade med henne :-)

Sen fick Erik henne i knäet och påstod, att Milou gjorde fingret åt farmor alldeles, alldeles själv ;-) Och farbror Erik är ju en skojsig en och försökte göra om bebisen till kines oxå - ha ha ha :-/ 

Så var vi ut i blåsten och kylan och kollade in hästkräken, som gick i olika hagar. Först ut kommer vackra Julia som går tillsammans med nyförvärvet Romantica, som dom ska ha som avelssto. Sen Oki Doki - en treåring (snart fyra?), som snart ska ridas in. Efter det kommer Spinning Sparrow - Sparven kallad - en graciös liten hingst som går tillsammans med Oki och lilla, lilla Valle - som är en liten tuff shettis. Det är dom tre "grabbarna". Sen är det Moa (som ska föla i juni) i samma hage som Johannas älskling, Eternity - kallad Ettan - en ståtlig dam, som är störst av alla.... och en fryslort - därav täcket...

Jag förstår inte hur dom orkar hållas med så många hästar - men det är väl en livsstil, som präglar hela deras liv. Först ska hästarna släppas ut på morron, så ska det mockas i sju boxar, dom ska ha lunch och vatten. Sen ska dom tas in i stallet, få mat och sen "nattas" innan familjen går i säng. Sen är det ju allt runt omkring, som ska fixas. Erik har t ex just plöjt en vall och höskörden ska sen in senare på sommar´n, maskiner repareras, det ska stängslas m m. På påskdagen hjälptes hela familjen åt och städade på skullen. Det var gammalt, dåligt hö som kördes ut och eldades upp på en åker.

Medan "bönderna" jobbade tog jag en försiktig promenad i skogen bakom stallet. Och som vanligt hittade jag så vackra mossbelupna stenar och talande rötter....

Jag såg oxå "rader" med stenar, där det hade stått hus från förr. Senare fick jag veta, att husgrunderna var från 1600-talet och det hade varit arkeologer där förut och grävt ut. Alldeles bakom stallet fanns en gammal timrad vägg, som håller på att rasa samman. Tidens tand har verkligen gnagt där....

En vacker solnedgång hann jag oxå få med på påskdagens kväll....

Så gick jag och tittade på ett gammalt vackert trähjul, som stod lutat mot dassdörren. Det finns en vackert rostig järnring runt hjulet och järn"beslag" i mitten av hjulet. Jag frågade lite försiktigt var dom skulle ha det nå´nstans. Och jag fick ta med det hem!!! Tungt som 17, men Erik lastade in det i bakluckan!! Det ska jag ha på balkongen sen - mot den vita väggen! - När jag får fatt i nå´n, som kan hjälpa mig att bära in det förstås....

Och återigen sov jag riktigt bra på nätterna :-)) Jag vilade oxå av och till på dagarna - låg i sängen och lyssnade på bok - och slumrade lite då och då!! Så när jag var uppe kändes det inte så där förlamande tröttigt - såå skönt!! Men innan jag kom hem - handlade i Västerås - var jag så klart vråltrött. Och idag har det minsann varit sysselsättning light ;-) Men troligtvis kommer det ännu en dag imorr´n. Och jag känner mig så nöjd, så nöjd med att ha träffat barn och barnbarn och delat en liten, liten bit av deras liv!! Tänk att jag har fått så goa och fina - och kloka!! - barn och barnbarn!! Jag har verkligen all anledning att vara tacksam. Visst har det varit både djupa gropar och höga berg på vägen - men vi har klarat det!!