Det måste ha varit den 31 juli, som branden började. Väster om Sala - Salabranden kallades den då. Efter att några gubbs hållit på med "markbearbetning". Sen tog branden sig ordentligt och gick västerut. Tror det var mer eller mindre panik både här och där. Det blev svårt att få nå´n riktigt samordnad brandbekämpning.

Och torrt som snus i markerna, varmt, varmt väder och så blåst till det. Det blev evakuering både här och där. På måndagen den 4 blåste röken in över Skinnsberg - det var minsann inte lång sikt - då började även den här tanten fatta hur stort det var!!!

Johanna kom åkande - hon hade handlat vätskeersättning, flaskor med vatten, frukt, barnkläder o leksaker för åtskilliga hundralappar. Detta lämnade hon på en uppsamlingsplats vid Vallby i Västerås kl 10. Det är Johanna med det stora hjärtat i ett nötskal..... Sen kom hon hit o hälsade på sin mormor, innan hon åkte tillbaks till Västerås, för att hjälpa till med ilastning av flera grejer, som sedan forslades till Ramnäs. Hela vägen härifrån hade det varit tjock rök. Den här operationen med att få ut grejer till brandmän och evakuerade tog fart på Facebook!! Det var olika - helt frivilliga - Facebookgrupper som samlade in, packade och fördelade.... 

Det talades om, att folk i Norberg skulle förbereda sig för evakuering!! Jösses Amalia!! Jag kan jämföra med alla stackars svältande barn med flugor i ögonen , som man ser på TV i olika sammanhang. Visst är det gräsligt att se, men 10 minuter senare är bilderna borta ur huvét. Men när jag såg tiggande trashankar till barn i Indien, fanns bilderna kvar länge, länge + en stor klump i magen. Likadant med denna brand - och nu satte oron in - detta var verklighet!!! Bara några mil härifrån!!! Här fanns en tant, som kollade varenda väderkarta, för att se vindriktningen..... Och på nyheterna berättades att branden "hoppade" flera kilometer!!

Jag började konkret tänka på, vad skulle jag ta med mig vid en evakuering?? Fotoalbum,  externa hårddisken, pärmar med papper, lite kläder - och medicinerna så klart. Sen pappas konst, mina tavlor - ja det blev en väldig massa grejer, som bara inte GÅR att ersätta..... Oron för Anita, som bor i Norberg.... Jag ringde henne så klart. En natt kom en väninna till henne och hämtade för övernattning. Senare kom hennes bror och hämtade henne.

Vattenbombningsplan kom från Italien och Frankrike, en massa helikoptrar släppte vatten över lågorna. Länsstyrelsen tog över organisationen och ledarskapet. Och alla dessa bilder och berättelser på Fb och nyheterna. Nog 17 blev man matad med information!! Ändå hände det tydligen, att folk fick fly hals över huvud!!

Efter ca en vecka hade man branden "under kontroll" Men man beräknar, att det kommer att dröja till i vinter, innan allt kommer att vara släckt. Och det är livsfarligt att vistas i skogen där. Trädens rötter kan ha brunnit och då kan träden falla när som helst utan förvarning. Och det har bildats "glödhål", som inte syns ovan mark, där man kan kan kliva ner sig och bränna sig illa. Men av de människor som varit evakuerade - ca 1000 pers - har de flesta fått återvända hem nu. Ja - utom dom som inte har nå´t hem längre förstås....

I söndax - den 9 augusti - kom både Ida och Johanna och hälsade på igen. Dom hade varit i Heby och sorterat grejer och sen lämnat dem i Ramnäs. Och då var det ju bara några mil hit. Och det var roligt att träffa dom så klart!! Många skämt och skratt!! Och lite speciellt att se Ida, som har blommat upp ordentligt!!! Gjort slingor i håret, handlat en massa kläder och höjt sin glädjenivå åtskilligt!! Och jag gläds med henne förstås!!

Javisst har jag mycket att vara tacksam för!! Även om kroppen prövar mitt tålamod gång på gång. Igår kväll ringde T - vi hade ett låångt samtal. Lite konstigt med den tjejen - man kan tala om världens alla eländen - men sen kommer ett befriande skratt, som löser upp skiten!! Det är verkligen en tjej med mycket hjärna och stort hjärta.....

Idag har H varit hem hit och tagit upp mitt önskemål om ett larm. Ca 260:- för installation och sen 100:- per månad. Sen skulle hon skicka hit en arbetsteraputt, för att kolla in vad jag behöver för "bostadsanpassning". Så har jag pratat med E (en gammal"kändis" från Kungsör) på medicinkliniken i Köping. Hon skulle undersöka vad som behövs, för att jag ska kunna flytta över mitt behov av vård för mitt hjärta till Köping. Och jag har ringt Tom, som kommer hit på söndag och fixar bort sladden till datan + återupptar bildandet av min hemsida. Kort sagt - tanten är igång igen   

Fast så mycket sömnad har det minsann inte blivit i sommar.... Spishandduk o grytlappar till Dennis och en vetekudde..... Så det är väl snart dax, att sätta igång igen....

Och så här ser ena änden av min balkong ut nu!! Bara att vänta på, att hösten kommer och rödfärgar den väggen   

 

Annsan

15 augusti 2014 18:32

Härligt Stina! Jobba på! :) <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...