Idag kände jag, att det var läge att hålla mig hemma. Dels väldigt trött, men oxå röda rosor på kinderna.... Erik frågade mig en gång, VAD det är som gör mig så trött. Då svarade jag, att det är nog, att vara hemifrån. Och i och för sig är det väl så. Men jag har fundrat på det - och jag tror att det är alla intryck runt omkring mig, som gör mig så trött. T ex när det är många människor runt omkring mig. Det är som att jag inte har nå´t filter, som kan stänga ute alla oväsentliga rörelser, händelser och ljud.

 Men här hemma går jag ju helt i min egen takt med mina egna invanda rutiner. Oftast har jag heller inga ljud på - t ex radion eller TV:n. Inte ens på datorn har jag ljudet på. Om det inte är nå´t speciellt jag vill höra.

Idag då jag har setat lite ute på balkongen, har det däremot hörts ljud! Två förb.....e fiskmåsar sitter alldeles utanför på gräsmattan och SKRIKER!!

Och visst är dom rätt fina, att se på (även om inte kvalitén på fotona är den bästa) Men med jämna mellanrum gastar dom till - låter som en blandning mellan en mars-katt och en rysligt osmord dörr! Gräsligt att lyssna på timme efter timme. Det är så, att några "snälla" grannar har matat dom, så dom väntar bara att få sig en gobit. Hade jag småsten, skulle jag kasta på dom - så dom blev "avvanda". Jag försökte slänga vatten på dom nu och då. Då flaxade dom iväg - en bit. Så kom dom knallande igen.... Dom har hoppet om gratis käk kvar....

Egentligen borde jag ju börja förbereda för nästa projekt här hemma. Jag har ju köpt tapeter för en fondvägg på "baksidan" av valvet. En lite mörkare blå färg, som går ihop med halltapeten. Tror det blir snyggt, samtidigt som den skulle "mörka ner" lite i min sovhörna. Det är ju skit, att jag inte klarar, att klättra på stege. Och inte lär man väl få använda Fixar-Malte till tapetsering.... Kanske vore något att önska till min kommande födelsedag?? Men ungarna har ju minsann häcken full ändå. I Bennarby har dom nu satt igång med höskörden t ex....

Men det var allt tur ändå, att jag sa ifrån till att ta emot Maja här hemma. Jag hade banne mig inte klarat, att ge henne några roligheter och upplevelser. Men nog hade det varit rysligt roligt, att ha henne för mig själv och lära känna henne bättre.  Tyvärr har jag ju missat hennes uppväxt mer eller mindre. På grund av diverse sjukdomar och elände.....

På balkongen växer det så det knakar nu! Hängpetuniorna har börjat "välla" nu, precis som jag önskade! Egentligen skulle jag ta bort penseérna från ampeln nu och planta något mer hängande där oxå. Men jag har inte hjärta, att kasta de gula och blå små "ansiktena", som lyser upp så fint! Även om dom börjar bli "långbenta".

Som väl alla har förstått, så har min förkylning börjat ge sig - jag har ju slutat gnälla ;) Lite svag heshet kvar och lite hackhosta. Men det står jag ut med. Sover som en stock på nätterna gör jag oxå.

Apropå det så drömde jag nå´t äckligt inatt : jag var hemma hos någon med heltäckningsmatta och skulle testa min nya kamera. Man kunde nämnligen "stoppa in" små, små föremål i en liten, liten öppningsbar "ask" i kameran. Och då kunde man knäppa riktigat ordentliga närbilder! Så jag kröp omkring på denna matta och tänkte - nu ska dom få se vad mycket små kryp, som finns i deras matta. Hittade en liten, liten skalbagge, som jag fick in i asken i kameran. Men den blev bara större och större där inne och till slut sprack den och det vällde en gulaktig smörja ut från kameran.... Blää!! Förstår inte varifrån min hjärna får fantasin....

TACK så mycket för kommentarer!! Det verkar som jag har fått tillbaka min skrivarlust - har rent av svårt att sluta.... Däremot är jag fortfarande dålig på att kommentera hos andra. Men jag läser alla de bloggar kontinuerligt, som jag har på min medvetet magra länklista....

 

Ann-Louise

28 juni 2010 21:26

Är det inte bokstavsbarnen som saknar "filter" . Fast de blir ju hyperaktiva istället...Men hjärnskada som hjärnskada det kanske bara beror på var den sitter? Stroken kanske prickade sovcentrum ;-) eller vakencentrum beror på hur man ser det.

 

Lambergsfrua

29 juni 2010 13:04

Kära nån, så tokigt det kunde ha gått där med kissilerandet! Jag blev riktigt rädd, när jag läste om det. Tur att det gick som det gick i alla fall, trots diverse blessyrer. Nä det är allt så, att huka sig är inget man gör längre. Jag har ett pajigt knä, så det blir till at utföra någon slags fällknivsställning, om det tränger på. Har upptäckt att det allra bästa är, om man kan ta av sig brallorna helt och sen bara stå där, som killarna gör - men det kräver ju kjol eller klänning, som döljer vissa detaljer *fniss*
Skränande måsar är bedrövligt att lyssna på. kanske du kan tala med grannen om att inte mata dem vid huset, utan gå till någon park i närheten. Hos oss får man inte mata fåglarna - det drar oönskade råttor och möss.
Soliga kramar!

http://lambergsfrua.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...