Lång dag idag. Allt j har gjort är att klippa håret, färga håret o blekt slingor. Fast det blev inte mycket till slingor. Nu vet j att ska inte ska vara så försiktig med blekmedlet till nästa gång. I princip har detta tagit hela dan!!! Klippt lite - vilat - klippt lite - vilat - osv osv..... Lika med färgningen o blekningen. SÅÅ jobbigt att stå med händerna över huvét! Men nu är det gjort för den här gången. Undra hur länge j ska hålla på o färga...?? Antar att j är alldeles vit i huve´t nu om håret får växa ut... Gammal tant..... Nåja jag har inte så mycket emot att vara "gammal tant". Tycker det är en rätt trevlig ålder. Jag gör vad jag vill - bestämer själv - det mesta i alla fall.

Igår var jag ner till sjön. Lyssnade på bok, vräkte mig i solen o plaskade med fötterna i vattnet. Ljuvligt!! Men det hade kunnat gå riktigt illa, när j skulle förflytta mig en bit med ryggan i ena handen. Min balans är ju inte den bästa o i nerförsbacke på liggunderlaget klev j fel o ramlade handlöst framåt. En halvmeter till o jag hade gjort en dykning ner i vattnet!!! Ramlade bokstavligen på näsan!! Det gick så fort o jag blev så förvånad så jag tog guskelov inte emot mig nå´nting. Fick bara ett litet blåmärke på ena knä´t. Men jag får väl lov att bli ännu mer försiktig......

När j låg där o gottade mig med lurarna i öronen, hörde j rätt vad det är röster. En tant o farbror klev helt ogenerat på, bytte om till badkläder och ville gå ner i vattnet precis där jag låg. Jag sa att det går att gå ner där borta oxå, men "vi brukar gå ner här". Vad gör man? Jag makade mig uppåt en liten bit, så dom med möda kunde gå i vattnet prcis framför mina fötter.  Kände mig  väldigt störd. Om man som jag ligger på en så´n enslig plats, så är det ju ganska uppenbart att man vill vara ostörd. Men alla har tydligen inte den respekten för andra....

Idag känns det faktiskt lite ensamt. En för mig ganska ny känsla. Jag gillar ju att vara ensam, har alltid känt mig ensam - inte i negativ bemärkelse. Så det är en väldigt normal känsla för mig. Men idag käns det lite tomt på nå´t vis - öde. Men jag har ju bara att höra av mig till nå´n, om j skulle vilja ha sällskap. Så det är absolut inte synd om mig!! Får se vad det blir på programmet imorr´n.....

Snart är nog värmeböljan över - då ska j sätta igång o sy den där väskan jag har i huvét. Det måste bli i olika blå nyanser - eventuellt med lite svart i oxå. Så den blir användbar till både blått o svart - mina färger. Men i våras köpte jag faktiskt en jumper i lindblomsgrönt!! Och den trivs j rätt bra i - även om den är lite varn just nu förstås. Jag har aldrig haft något i den färgen förut.

Nu pillerdax o sovdax.

 

Therese

6 juni 2008 22:15

Skickar dig värmande tankar.

http://www.skrivverkstan.se

 

Ankie

7 juni 2008 09:27

Vilka framsteg - lindblomsgrönt!

http://www.seger.bloggagratis.se

 

Annsan

8 juni 2008 22:40

Stina, Stina... Om man nu är en tant, och ramlar på näsan, så är det inte så konstigt om ryggen säger ifrån..?
Jag tror att tanten och farbron var minst lika störda som du, så tänk positivt och välj dina irritationer med omsorg. Vad gör det om 10 år.. eller rentav i morgon? gör som Karlsson på taket och tänk "det är en världslig sak"...
Har nu premiärläst din blogg, och konstaterar : Sådan vän, sådan blogg! Dvs. att den är trevlig! Ha det gott, och sy på tisdag, för då ska det bli regn../kram Annsan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...