Jaaa tanten - förlåt dig själv nu dina synder - du kunde inte hålla dig till den rätta vägen idag heller. Utan du snappade åt dig en påse Lindor-kulor där dom stod så lockande på din väg mot kassan. Eländiga tant.... Men gott var det... Fast inte efteråt då ångern satte in.....

Skit samma - nya tag imorr´n - gjort är gjort och lort är lort....

Har tänkt lite på vår "välfärd". Här har jag setat och tjatat om en telefon som inte fungerar. Vad 17 spelar det för roll?? Skulle det knipa, så har jag ju en mobiltelefon oxå! Och skulle det knipa ännu mer, så har jag ju grannar, som säkert skulle hjälpa mig, om det blev nöd.

Jag smockar i mig choklad utan att blinka tills jag känner mig äcklad. Är det "välfärd"?? Jag har så mycket prylar, så det nästan är ett bekymmer med att få plats. Är det "välfärd"? Men antagligen finns de åtskilliga människor, som skulle tycka, att jag lever spartanskt.... Och ännu fler mäniskor finns säkert, som skulle tycka att jag lever i himmelRIK.... Varför i himmelens namn kan det inte vara lite bättre fördelning här i världen.... Barn dör dagligen ihjälskjutna i krig. Och jag piper över min "besvärliga" hosta.... Är det nå´t fel i hjärnan på mig - har jag tappat perspektivet alldeles.....

På nå´t vis måste det väl vara så, att det som är "långt borta" inte KÄNNS - det är inte riktigt verkligt. Jag SER ju på TV hur det ser ut i världen och jag begriper att det är EN verklighet - inte manipulerad. Men jag VET inte hur det är, att befinna sig där - hur de KÄNNS att vara där. Jag kommer ihåg hur det kändes, när jag första gången såg tiggande barn - i Gambia var det. Jag ville  ge till ALLA - och guiden sa till mig "ge inte - då blir du aldrig av med dom". Blev förbannad - på guiden. Sen har jag ju förstått, att det inte är rätt sätt att ge....

Jag måste nog försöka flytta fokus lite - på nå´t vis. Kolla in på allt det goda jag har runt omkring mig. Mata in i hjärnan allt det som är bra. Inte minst trakassera mig själv med, att jag är bra som jag är - jag duger - jag är en kämpe - jag har klarat mycket skit - och ännu klarar jag faktsikt en hel del....

Tack Synne för ditt skrivande idag - särskilt idag!! Du är oxå en modig kämpe!! Känner igen så mycket - min pappa var alkoholmissbrukare och så har jag varit gift med en oxå. Och själv är jag matmissbrukare. Systemen fungerar ju likadant.... 

 

synne

16 januari 2009 20:30

Tack Stinalill för att du skriver så fint om mig.Det stärker mig att någon som aldrig träffat mig tycker om mig för den jag är. Så jag sträcker på mig och niger så mycket jag kan.Kram på dig Stinalill.Synnöve

http://synne,bloggagratis.se

 

Annsan

16 januari 2009 23:25

Ja du Stina... Det där med balans är inte lätt. Tänker ofta på det när man hör och kommer i kontakt med så många barn som far illa. Är det "balans" att försöka hjälpa en (eller två... ) Mitt engagemang kanske rymmer fler...? Och vad är meningen med just min lilla tid på jorden..? Vi får väl vara fatalister och agnostiker hela bunten../kram Annsan

 

Medresenärskan

16 januari 2009 23:57

En del är sugen på sött, en de på alkohol och en del kan styra detta perfekt. Lite då och lite då och inget emellan.

Sötsugen har jag aldrig varit och inte sugen på starka drycker heller men visst tar jag ett glas lite då och då ... Mat är gott och det har jag alltid tyckt.

Visst lider jag hemskt med allt dödande i Gaza men vad hjälper det??? De måste komma till besinning själva i de där länderna. Till och med barnen kastar ju sten och har hatet med sig upp i vuxenvärlden. Det är hemskt synd om dem alla men lilla jag kan inte göra något för att hjälpa dem. Men jag kan lida med dem men det bidrar som sagt inget åt deras vardag.
KRam

http://medresenarskan.bloggagratis.se

 

Ann-Louise

17 januari 2009 08:30

Affärerna borde få betala en straffskatt om de ska ha godiset stå där man blir tvungen att köa. Där borde toapappret eller tvättmedlet finnas istället. Hur många skulle impulsköpa tvättmedel? Många mammor med tjatande barn och sockermissbrukare skulle bli hjälpta av en så enkel sak.

Hörde på radion en intervju med Babben Larsson härom dagen. Hon hade kämpat med mycket i sitt liv. Nästan varje dag ställde hon sig framför spegeln och talade om för sig själv att hon var bra och att hon förtjänade samma saker som alla andra. Hon tyckte själv att det kändes ganska "fånigt", men det hade ändå hjälpt henne en hel del. Något att tänka på kanske för många.

Visst finns det många i världen som har det mkt värre än en själv. Även i Sverige finns misär. Men man lever ju i sin egen verklighet, och man kan ha bekymmer även om man i övrigt är mkt rik. Hosta är ju jättejobbigt även om cancer eller krig tex är mkt värre.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...