GRATTIS ANKIE på din 42-årsdag!! Tänk att det är 42 år sen du kom till mig, som ett litet knytt! Inför din förlossning var jag inte det minsta rädd och allt gick som på räls. Din pappa och jag stannade t o m och fikade i Barkarö, innan vi blev ivägmotade mot BB i Köping av en orolig omgivning. Och du var snabb, att komma ut till denna världen! Du vägde bara 3000 gram och var sååå söt!

Då fick man inte ha bebisarna inne på rummet, utan de låg i barnsalen och skjudsades in till mammorna, när det var matdax. Bestämda tider - ordning och reda! Minns att jag gick utanför barnsalen en kväll och hörde, att du skrek. Det var draperier för fönstrena, så man kunde inte ens se in. Men jag hörde, att det var just du, som skrek så förtvivlat. Jag bad en sköterska, att jag skulle få ta in dig på mitt rum. Men neeej, det gick inte an. Vi fick allt vänta tills det var dax. Tårarna trillade på mig - å vad ja led med dig! Och lycklig var jag, när jag äntligen fick in min bebis och stilla din hunger.

Nu ska jag göra mig iordning, för att åka till dig....