Blommor jag fick från Birgitta till min födelsedag i somras! Tack Birgitta igen!

Jag har funderat på min bloggning en del de här dagarna, då jag inte har synts till. Jag kände en väldig motvilja mot att blogga. Och jag undrade naturligtvis vad det berodde på. Och nu tror jag, att jag har tänkt färdigt. Jag ställde krav på mig själv, att jag måste skriva trevligt, berätta intressanta grejer, få många läsare, många kommentarer o s v. Det blev inte roligt längre med mina egna krav på mig själv. Jag klarar inte krav - även om det är mina egna. Det skapar ångest hos mig. En rest från när jag gick i väggen för 10 år sen.... 

Detta låter kanske knasigt för många - men det skiter jag i. Jag måste inte förklara mig för nå´n har jag bestämt. Det bara är så här.  Och nu ska jag försöka skriva utan mina egna "ögon utifrån" - skriva bara för att jag själv tycker det är lustfyllt. Berätta stort och smått för mig själv - skriva av mig. Vill någon annan läsa - välkommen!! Vill någon annan kommentera - välkommen!!

I fyra dagar har jag sytt. Bestämde mig för att sy typ "konsumkassar" - som man kan ha, när man handlar - foto kommer..... Jag hade en papperskasse som förebild. Och det blev väldigt mycket syende. Sydde först själva mönstret utåt med fyra olika tyger, sen förstärkte jag kassen med tygband inuti fodret. Och sen quiltade jag med vadd emellan fodret och "utanpåtyget". Efter det sydde jag "vikningar", så det blir lätt att vika ihop kassen. Och sist handtag och en avslutande kant upptill. Plus en pappbit till botten, som jag klädde med tyg. Så att man kan ta ur den, när man ska tvätta den. Blev ganska nöjd faktiskt!! Inget jag tycker, att jag skulle ha gjort annorlunda - idag i alla fall....

Idag har jag badat, dammat, dammsugit, torkat golven - känns skönt efter all röra medan jag håller på att sy. För övrigt har jag varit rätt deppig. Tycker livet är så begränsat med den här kroppen jag har. Längtar efter barn och barnbarn så det värker ibland. Igår när jag pratade med Preben i telefon, började jag helt överraskande att gråta - det bara vällde fram. Det var väldigt länge sen det hände. "Duktiga" mamma Stina får inte gråta - det sitter i ryggmärgen fortfarande. Men det var skönt, att lätta på trycket. Önskar faktiskt att jag kunde gråta oftare.

Imorr´n är det dax för "second opinion" på sjukan i Köping. Får väl höra vad han säger överläkar´n. Annars får jag lyda ditt råd Erik och åka till er och bli akut sjuk..... så jag kommer in på Akkis istället.  Om det nu går att göra nå´t..... Men jag kämpar vidare i alla fall.

I förrgår kokade jag en jättegod redd kantarellsoppa med (7%ig matlagnings) grädde i. Jösses va gott det va - om jag får säga det själv. Vilken tur jag har, att andra plockar svamp åt mig!! Men jag måste ta itu med kilona. Jag har gått upp ca ett kilo - då jag istället borde gå ner. Men jag måste helt klart komma fram till en brytpunkt, när jag bara bestämmer mig. Då brukar det ju gå. Glass är så jäkla gott - och tröstande och ångestdämpande.....