Dagen idag är en trött dag. Så där så ögonlocken känns tunga hela da´n. Men den här dagen var inbokad som vilodag, efter gårdagens förlustelser!! Anita och jag var nämnligen till Västerås tillsammans igår. Först var vi på orkidéutställning på Blomsterlandet på Erikslund. Och jösses vilka blommor!! Imponerande!! Gick runt och bara sög in alla läckra och orginella blomster. Och fotade förstås! Den här blåa, härliga, frodiga saken är allt drottningen för mig!! Men den kostade!! 700 kronor!!

Men oj sååå vacker!! Och helt i min färg!!

Och den här går inte av för hackor den heller, även om det inte är "min" färg....

Tänk vad naturen kan få till det!! Man kan nästan tro, att dom inte är verkliga!

Den här har minsann skaffat haklapp!! Vi gick och fantiserade om, att vi fick lika hög månadsinkomst, som den där Josefsson på Vattenfall. En miljon i månaden - minus skatt - netto 500 000:-!! Varje månad!! Då hade jag bara gått omkring och pekat " den vill jag ha och den och den..." Sen hade dom fått köra hem blomstrena och installerat dom på lämpligt utrymme..... Fantastiska fantasier.....

Efter alla vackerheter drack vi te och åt vi räksmörgås på Nisses. För att vi skulle klara eftermidda´n, som vi tillbringade på Konserthuset i Västerås. Och lyssnade på Sveriges Radios Symfoniorkester OCH solisten VILDE FRANG!!  Säger bara det - vicken tjej!! Jösses så hon kunde få felan att låta!!  Mer än beundransvärt!! "Idol" släng dig i väggen!! Hon är idag 23 år, kommer från Norge, där hon debuterade som 12-åring! Jag hörde henne för några år sen - oxå på konserthuset i Västerås. Och numera ger hon konserter över hela världen. En spenslig tjej med långt hår som hanterar stråken som värsta näcken..... 

Sen bar det hemåt i mörkret. Skjudsade Anita till Norberg och sen mot Skinnsberg. Åt ett äpple i bilen och satte i halsen! Kände hur en äppelbit åkte ner i lungan. Och jag hostade och hostade, så tårarna skvätte. Vågade inte stanna heller - med risk att bli påkörd. Till slut kände jag hur äppelbiten kom upp och flög ut ur munnen!! Tur att jag har upptränade hostmuskler!! Jösses vad jag tog i..... Så nu är det väl bara för den här "Snövit" att vänta på prinsen, som ännu inte infunnit sig....;)

Tog mig iväg ut idag och uträttade en del ärenden. Uschanimej så kallt det var!! Som alltid tar jag ju min lilla Pippi-bil, eftersom jag inte orkar gå så långt. Var till återvinningen med tidningar och övrig pappersåtervinning. Sen parkerade jag vid biblioteket helt prydligt. Tills jag kom på, att jag skulle ju inte alls till bibblan!! Jag var ju på väg till Apoteket!! Ibland fungerar inte hårddisken minsann! Men det är tydligen vanligt förekommande vid min ålder - har jag förstått det som..... Det gör ju i och för sig inte saken bättre.... Vem vet vart jag skulle kunna hamna, om inte tankeverksamheten är påslagen.... 

Idag blir det en riktig höstbild. Ett fröhus av något slag - från vilken växt har jag ingen aning om. Den är i alla fall inte från en maskros! Men jag tyckte den såg kul ut!!

När jag var yngre och lite vitalare, kunde jag gå ut på hösten och plocka frökapslar från alla möjliga växter. Sen stoppade jag in stjälkarna i en potatis, så frökapslarna stod ut runt om i en stor boll. Knöt en tråd runt potatisen och hängde upp dekorationen i fönstret. Så småningom torkade potatisen och blev mindre.

Ja inte händer det särskilt mycket i min lilla avskiljda del av världen. Lyssnar på nyheterna emellanåt, men deppig kan man ju bli för mindre. Planerar för julklappar i huvét - men vad det blir, är inte klart på något sätt. Annsan kom inom här i början på veckan. Roligt att träffas efter min tid i "karantän" ;) Nu studsade hon runt på krycka - ont i knä´t. Och sjukskriven några veckor. Hoppas hon hinner bli bra, tills när Försäkringskassan anser, att hon är bra. Att jobba med småbarn är inget latmansgöra precis.

Annars är livet rätt trevligt nu ett tag faktiskt!! Om jag inte tänker på mina kroniskt kalla fötter förstås ;) Men ett dopp i badkaret i hett vatten, värmer ett tag i alla fall. Sen får vetekudden ta vid. Ruth - du får läsa mitt svar på kommentarerna från mitt förra inlägg.....

Dagarna går - snabbt som 17. Och jag slösar med tiden. Tycker själv, att jag borde använda den till nå´t mer produktivt. Men jag snodde i alla fall ihop en vetekudde av tyger som legat framme för inspiration. Det småblommiga tyget tyckte jag var såå vackert! Så då ville jag framhäva det, med lite större bitar. Sen fick det inte "plats" mer än ett tyg till.....

Jag testade att sy liksom kanaler på innerkudden. För att vetet inte skulle rasa till än den ena, än den andra änden av kudden. Men jag vet inte riktigt om det fungerade. Tror jag hade i lite väl mycket vete - ska prova att ta ur lite, så kanske det blir bättre. Det är väldigt svårt att veta, hur mycket man ska fylla kudden med. Sätter in en närmare bild på, det i mitt tycke, så vackra tyget. Så skirt, så somrigt!

Igår ringde en syrra från sjukan i Köping. Jag tog PK-prov i tisdax. Och hon lät ganska skärrad - mitt PK var uppe i 4,9!! Det ska ligga mellan 2 och 3. Så nu är jag rätt tunnblodig, om man säger så! Men min svärdotter, som är sjuksyrra, meddelade mig, att det kan fara iväg en del, när man är sjuk. Och jag fick order om, att inte ta något Waran både igår kväll och ikväll. Sen får jag väl skriftlig ordination med posten imorr´n. Och ska ta ett nytt prov på onsdag.

Jag tyckte det var lite konstigt, när jag var på bibblan härom dagen. Rätt vad det var såg jag, att hela handen var nerblodad!! Undrade naturligtvis var det kom ifrån. Och när jag fick torka bort blodet, såg jag, att det kom från ett litet, litet sår jag hade på handen. Jag hade väl stött till lite grand, så började det storblöda.... Så nu får jag allt passa mig och inte göra illa mig ett tag framöver.....

Ja då har jag plockat undan tygerna för ett tag igen då. Och att fota denna tavla var banne mig inte lätt. Så här blev den MED blixt :

Och jag TROR, att den är mest lik verkligheten. Utan blixt blev den så här :

Det är alltså ingen sista aprilbrasa jag hade tänkt mig ;) Utan höstfärger i skogen med en bäck rinnande framför den. Sen tyckte jag det skulle "hända" nå´t i tavlan. Så då parkerade jag en tjej i blå klänning på den stora stenen, när hon plaskade med fötterna i bäcken. Sen fick jag för mig, att det skulle vara ett litet troll med, som stod bakom stenen och tjuvkikade på människobarnet..... Tavlan är  ca 33 X 43 cm stor.

Och som sagt, nöjd är jag inte.... Känner mig lite som Preben, då han skulle börja rita, när han var liten. Han ritade och suddade, ritade och suddade. För det blev ju inte som han hade tänkt sig. Han hade ju sina äldre systrars fina teckningar, som sin inre förebild.... Och jag har min egen inre bild framför mig, när jag syr. Och den är för det mesta mycket vackrare i huvét, än när den kommer ut genom händerna.... Men, men - på´t igen.... En vacker dag blir det nog precis som jag vill....

Tror det är fler med mig, som ligger lite lågt med bloggandet. De känns som en stor gråhet, har sänkt sig över världen. Inte BARA över mig.Egentligen skulle jag behöva klippa och färga håret, men jag känner ingen lust till det. Men å andra sidan kan man ju inte känna lust till allt, som man ska göra. Så de är väl bara att sätta igång....

20 år sen idag, sen Berlin-muren föll!! Samma år som mitt första barnbarn föddes! Tänk vad människor riskerade, för att fly till väst innan dess!! Och ett tag var det nog som bäddat för tredje världskriget. När stridsvagnarna stod på rad, redo att börja skjuta på varann. Men i grevens tid lyckades Kennedy avstyra det hela. Och vilken lycka, när folk kunde gå över gränsen och de östtyska soldaterna inte sköt längre! Och muren kunde rivas!!

Nej nu får jag allt dra mig i håret och skriva ett litet inlägg. Så ni inte tror, att jag har lagt av. För det har jag inte. Det är bara det, att det händer ingenting!! Jag sitter här i min lägenhet, syr lite emellanåt, lagar lite mat emellanåt,  äter lite då och då, tittar lite på TV. Ja det är ju inget av nyhetsvärde precis. Grått ute, grått inne, grått i hjärtat, grått i sinne.....

Hostan har blivit betydligt bättre. Ett plus!! Nu kanske jag kan börja prata och umgås med folk, utan att oavbrutet falla in i en hostattack! Sen var jag kallad till Läkarstation i  fredax - för uppföljning. Och det är ju bra, att dom är mån om mig. Jag hade inga missljud på lungorna nu heller. Men hostade gjorde jag då, så det stod härliga till. "Nej men Stina, vad ska vi göra åt den där besvärliga hostan.... Till en del patienter brukar jag ordinera en rejäl dos med laxermedel - det kanske vore nå´t för dig?" Sade Dr Ola - varpå jag såg ut som ett frågetecken??? Vad 17 menade karl´n?? "Ja jag kan garantera, att då hostar man inte...." Så småningom trillade 25-öringen ner..... fniss....

Som sagt var - tavlan har jag sytt färdig. Tyvärr - som vanligt? - inte särskilt nöjd....

Det här är en liten bit av tavlan i makro. En liten trollgubbe, som gömmer sig bakom stenen. Hela bilden kommer imorr´n, då jag kan fota den i det dagsljus som finns. Färgerna blir lite konstiga med blixt. 

Visst finns det en massa "nyheter", som man kan reagera på. Landstingspolitiker, som går före i vaccinationskön t ex. För dom har ju ett sååå viktigt uppdrag. Och dom har minsann setat i väntrummet och tagit sin lilla gula nummerlapp PRECIS som alla andra..... Ska man skratta eller gråta?? Människan är minsann inte fulländad precis.... Av en händelse såg jag på programmet då man i forskningssyfte, sa åt olika frivilliga, att ge en person en elektirisk stöt, antingen dom svarade rätt eller fel på en fråga. I verkligheten fick inte personen nå´n stöt, men den som utdelade stöten trodde det. Och de flesta fortsatte att utdela stötar, tills personen skulle ha varit död!! Några försökte protestera, men blev tillsagda att fortsätta. Och det var helt vanliga människor - som du och jag.... Men man vill ju gärna tro, att man hade protesterat och gått därifrån..... Vet inte....

Igår kväll såg jag "Schindlers list" på TV till sena natten. Jag har sett den flera gånger tidigare. Och jag tycker den är så bra. Den ger ett litet hopp om, att människor kan vara goda, även om dom hör till "fienden". Något att verkligen tänka på i alla möjliga sammanhang. Ingenting är helt svart och ingenting är helt vitt.... Vi är nog lite skurkar och helgon allihopa.... Ja utom jag då förstås - jag är ju alltigenom god ;) hi, hi, hi....

Det finns dom som utropar "Ååå vad härligt!!" och "Så skönt, nu blir det lite ljusare!" Och det får dom så gärna tycka, om dom vill. Men JAG tycker det är gräsligt, hemskt, fasansfullt!! Skrapa is från bilrutor, klä på sig en massa kläder och frysa ändå - och det är så där 5 - 6 månader tills man kan börja leva igen! Låter jag pessimistisk?  Ja då får jag väl vara det då. För jag kan inte för mitt liv övertala mig till, att "det är härligt!!" Men - jag kan inte göra nå´t åt det - så det är väl bara att kapitulera och acceptera.....

Så här ser det ut från mitt köksfönster idag..... :( 

I alla fall har jag satt igång att sy lite igen. En idé jag fick den där sömnlösa natten. Och detta är början:

En massa små lappar i genomskinliga tyger i olika färger! Det verkar ju inte riktigt klokt och det kanske det inte är heller..... Framtiden får visa, vad det kan bli ave´t. Tycker själv att det ska bli lite spännande att se.... Återkommer.... Alla dom här tygerna - organza - köpte jag, när jag var i Cambodja. Billigt utav 17!! En meter av de flesta färger - 25 meter!! Plus en hel del råsiden. Jag fick lov att köpa en xtra väska, så jag fick med allt hem!! DET var en riktig godisaffär det :)

Sjukrappaport : Oförändrat.... Hosta, ont i revbenet och förbannat less på eländet. Men jag har inte feber i alla fall. Och jag kan gå och stå, köra bil och lyssna på bok. Och sy oxå då förstås.

Jag har ju sagt ända från det jag flyttade in i den här lägenheten, att det luktar illa från nå´nstans. Nu är ju visserligen tre golv utbytta och garderoberna ska oxå göras nå´t åt. Och inne på toan luktar det gubbpiss. Det är ingen diskriminering, utan vetenskapligt framforskat - gubbpiss luktar mer än gumpiss. Därför att herrarna har testoteron i sitt skval och det luktar - mer.....

Igår råkade jag av en händelse spola ut vatten på hela badrumsgolvet. Och vad tror ni rann fram från underdelen av toastolen? Jooo just det - gubbpiss - brunt, äckligt!! Det fullkomligt STANK!!! Så jag spolade och spolade tills vattnet var klart. Sen rengjorde jag så gott det gick med såpvatten. Misstänker att det ändå finns kvar en del där inunder. Men jag vet inte hur jag ska bära mig åt. Det går ju liksom inte att komma åt med nå´n borste. Funderar på att trycka in silikon eller fogmassa eller nå´t. Och i alla fall "kapsla in" skiten - förlåt pisset.... Är det nå´n som har nå´n idé???

Fy 17 för sömnlösa nätter!! Jag önskar att jag vore den sorten, som bara lägger mig ner och sover, när jag är trött. Och jag försöker verkligen göra "rätt", när det är sovdax. Ha fasta rutiner, mörkt och tyst. Men ibland hjälper ingenting - det går bara inte att stänga av hjärnan. Det är inte så, att jag ligger och grubblar. Nejdå - tankarna bara flyger omkring som fjärilar i skallen.

Ja när jag ändå är igång - denna förbannade hosta!! :( Plus att det inte går att ligga på vänster sida, för det onda revbenet. Det kanske ändå inte är sååå konstigt, att det blir en sömnlös natt emellanåt.... Och jag kan ju faktiskt lägga mig och ta en slummer, när som helst, när sömnen behagar falla på.....

Såg ett program på Kunskapskanalen om forskning på våra sömnbehov. Och där menade dom, att många inte alls behöver 8 timmars sömn. Så var det några, som skulle försöka vara vakna flera dygn i sträck. Två dygn klarade den otränade, medan en annan klarade dygn efter dygn efter dygn. Men jag undrar jag, om han inte "gick" på nå´t.... Det är ju himla dumt att jag, som är så beroende av min sömn, ändå inte KAN sova ibland. Men jag vet, att det är fler i släkten, som har samma problem - eller hur Ida? Å andra sidan har min yngsta dotter ovanligt lätt för att somna. Är hon trött, kan hon somna sittande. Inte bra vid bilkörning.... När hon var liten, kunde hon faktiskt GÅ och sova, om man höll henne i handen..... Så skönt det vore!!

Idag (igår!) blev jag av vice värden erbjuden, att få en parkeringsplats nästan precis utanför porten!! Det var verkligen generöst och omtänksamt! Naturligtvis blev jag jätteglad! Han skulle bara flytta på ett cykelställ, som står där nu. Om jag vill, kan jag oxå ta hit en elektriker, som kopplar in el till en stolpe, som finns där. Fast det får jag så klart betala själv. Men jag tror väl inte, att jag ska behöva motorvärmare och kupévärmare numera. Jag ska ju inte iväg till nå´t jobb på morrón och passa nå´n tid....

Nu ska jag ta mig en kopp te och sen se om hjärnan vill stänga hårddisken en stund....

En intensiv dag blev det igår! Ankie och Stefan kom i sin arbetsmundering och körde igång med att först få bort den gamla äckliga plastmattan i hallen. Och det var ju helt klart inte det lättaste! Dom drog och slet och skrapade - tog t o m stämjärn och hammare till hjälp för att få bort eländet. Och jag stod bredvid och önskade, att jag kunde vara till nå´n hjälp. Det var nog den jobbigaste biten i detta projekt. Mattan var ju limmad överallt, utom i mitten.

Så här såg golvet ut, efter att gamla matten tagits bort - bara betongen.

Delar av den äckliga plastmattan förpassad till soppåsar.

Vad roligt när det var dax, att få dit de första bitarna av de nya klickgplvet!! "Ljus ek" kallas det för - det ser ut som det är vitlaserat. Men vilket jobb det var - det oxå! Många mått och ursågningar. De är ju inte mindre än fem dörrar i hallen. Och diverse andra vinklar och vrår.

Det var faktiskt givande, att sitta bredvid och lyssna på dotera och svärsonen! Vilket samarbete!! De bollade ideér emellan sig, om hur dom skulle lösa olika detaljer. Ingen irritation alls. Ingen som tyckte sig kunna bättre än den andre. Ett givande och tagande hela tiden. Ett generöst samförstånd. Båda på samma villkor. Stefan har ju jobbat många år som glasmästare och har nu ett eget företag, där han använder sig av sin allmänna händighet i olika uppdrag. Och Ankie har ju tidigare jobbat som arbetsledare på byggen. Och är nu landskapsarkitekt. Så kunnande har dom båda två.

Här har dom kommit till slutet av hallen och lägger i de sista måttanpassade "plankorna". Och Seger ligger för tillfället snällt och väntar på att matte och husse ska bli klara. 

Jag fick oxå förklaringen på, varför det var så svårt för mig, att klämma ut silikonet!! Man skulle ju stoppa in tuben med silikon i en annan "klämgrej". Så att man med hjälp av den använde sig av hävert liksom. Och Stefan fixade ju silikonfogningen hur lätt och snyggt som helst! Och jag blev verkligen nöjd med mitt nya golv! Dom gjorde allt så noggrant och snyggt! Jag har inte velat lägga på min hallmatta ännu - vill kolla in golvet ordentligt..... Stort TACK till er Ankie och Stefan!!

Så kom dom oxå med en idé, att jag skulle lämna både dörrar och garderobsdörrar till en lackeringsverkstad. Istället för att stå och fippla och måla allt själv. Jag ska i alla fall höra mig för, om jag kan hitta nå´n så´n firma i närheten. Och vad det i så fall skulle kosta.

Rethostan håller sig fortfarande vi liv. Helst ska jag sitta still och hålla tyst.... Men idag ringde en vän och jag kom på mig själv med, att jag inte hostade! Jag blev väl så paff, när hon berättade, att hon ska bli farmor!! Så himla kul, att få sitt första barnbarn!! Verkligen ett stort GRATTIS till den blivande farmor´n!! Och naurligtvis till de blivande föräldrarna!!

Några biverkningar efter flunsasprutan har jag inte känt av. Lite öm i den överarm, där dom satte sprutan. Men annars ingenting. Så ge er nu iväg och ta sprutan tanter! De är mycket, mycket värre att få flunsan!! Mitt stackars revben känns däremot fortfarande, varje gång jag hostar. Månne man ska reklamera till Adam, att han gav mig ett svagt revben..... ;) idag har jag oxå legat i sängen och faktiskt sovit lite oxå på da´n. Efterverkningar från igår kanske - jobbigt att se de två golvläggarna jobba ;)