stinalill

Direktlänk till inlägg 4 september 2009

Från m/s Tossa till Vilhelmina igen

Av Stina - 4 september 2009 18:33

Vill börja med att tacka för alla kommentarer under "resans" gång. Blir så glad över er respons och suger även åt mig av berömmet!! TACK allihop!!

En sommar, när jag var riktigt under isen, tog pappa riktig sats och tog med mig, min bror Hans och en ytlig kompis till mig (som blev Hans´ tjej) ut på sjön i sin båt Tossa. Det var en mycket speciell båt, som pappa konstruerat och byggt själv. Den var flatbottnad, hade en inombordsmotor, fyra kojplatser och en vedspis att fixa maten på!! Se fotot! Och den var döpt av mig till Tossa! Den gick även att segla - ja - lite grand kanske.... Vi åkte genom Mälaren ut i skärgården och ner till Trosa. Min nya kanot var med - fastsurrad på Tossa under färd.

När jag var i tonåren kunde det bli riktigt pinsamt ibland. Så snart jag hade nå´n kompis i närheten av pappa, började han flirta och betedde sig som en ung charmör. Hatade honom för att han skämde ut mig.... På Luciamorgonen kom klasskamrater till mig hem till oss och skulle bjuda pappa på sprit! Skam, skam....

Pappa flyttade så småningom till en etta med ett stort rum och ett litet, litet kök. Han inredde den rätt trevligt och höll väl någolunda skiten ifrån sig. Där firade han oxå sin 50-årsdag med släkten inbjuden. Tror det var under denna period, som han fick sin sjukpension. Han orkade inte med "ungjävlarna" längre. Senare flyttade han ut till min bror Janne med familj. Där inredde han en liten lägenhet på övervåningen till en gammal skola, som stod på Jannes tomt.

Jag bildade familj i Kungsör. Men efter 6 - 7 år tog jag till sist beslutet att separera från flickornas pappa. Kommentaren jag fick från min pappa satte sig hårt hos mig. Jag kämpade med skilsmässan, dåligt samvete, dålig ekonomi och att ta hand om barnen mitt i kaoset. "Vad fan har du nu ställt till med jänta?" var hans stöd till mig. 

Av naturliga skäl hade vi inte någon närmare kontakt kommande år. Han bodde ju ute hos Janne och hade väl jämt göra med att hjälpa honom och hans fru. Vara barnvakt till Jannes barn och bygga och fixa åt dom. Jag flyttade till Västerås och gick ut förskoleseminariet där. Visst hälsade han på ibland och ringde då och då. Och jag var ibland hem till honom och röjde. Diskade disken som stått i veckor, bytte sängkläder och gjorde rent. En gång hittade jag en död råtta under lakanet i hans säng! Det säger något lite om hygienen....

Jag gängade om mig  där i Västerås. Min pappa och min nya man kom väldigt bra överens - dom var alkoholister båda två..... Det hände att pappa var med oss ut i skogen och plockade svamp ibland. Men annars hörde han liksom hemma hos Janne. Pappa blev "uppfångad" av miljörörelsen så småningom. "Uppslukad" kanske är ett bättre ord. Hela hans bil fylldes av diverse budskap och slogans. Det var Miljöpartiet, Greenpeace och Svenska Freds. T o m en högtalare installerade han på taket, för att åka runt och propagera. Men rökte som en borstbindare gjorde han - miljöpartist eller ej - Commerce utan filter....

Jag hade flyttat till Uppland med man och barn. Familjen hade utökats med en liten bror. När DEN skilsmässan var avklarad, nödd och tvungen, åkte jag på semester i vår bil bakefter morfars bil upp till Vilhelmina. Redan då hade han "uppfunnit" ekodriving! I VARJE nedförsbacke kopplade han ur och körde utan gas så länge som möjligt. Det blev alltså tämligen ojämn hastighet om man säger så. Men miljövänligt....

Pappa  bosatte sig några år nå´n mil ifrån där jag föddes. Han inredde stugan som han hyrde och hade som vanligt många ideér. Han inredde oxå huset med en destillator - "Brännvinet är ju så förbannat dyrt!" Emellanåt ringde han mig och talade om vilken snygg "brud" han hade träffat. Och vilka fina bröst hon hade o s v. Jag försökte som vanligt, att stänga ute alla hans historier om kvinnor - jag ville inte veta.

Fortsätttning följer....

 
 
Ingen bild

Chatarina

4 september 2009 20:15

Vad hemskt att han stötte på dina kompisar osv... Vad konstigt att det var så viktigt med kvinnorna, och att prata om dem, till och med då i Vilhelmina...
Den gröna Datsunen blev, så småningom, min första bil - fast utan dekaler :-)

 
Ingen bild

Ann-Louise

4 september 2009 21:44

Skrev ett långt inlägg, sen löste jordfelsbrytaren och borta var det :-( Nytt försök.

Från när jag var liten kommer jag bara ihåg roliga saker med morfar. Han hade alltid godis med till oss när han kom och hälsade på. Svamppromenaderna var också kul vad jag kan minnas. Han tjatade alltid om havregrynsgröt till frukost. Rullade bilen i nedförsbackarna. Det var han som introducerade kroppkakor. Det äter nu hela familjen med god aptit. Uppstekta skulle de helst vara. Men sedan när jag blev lite äldre kommer jag ihåg alkoholkonsumtionen, då gärna tillsammans med Henry. Explorer och mjölk skulle det vara. Sen blev han mer och mer fanatisk när det gällde miljöpartiet och sen kom demensen krypande. Sista gången jag träffande honom frågade han säkert 20 ggr och Ida var en hona eller en hane...

 
Ruth

Ruth

4 september 2009 22:48

Det var ett tufft liv för dig med dessa brytningar och ensam med barnen, hur jobbigt det en måste varit så klarade du upp det hela. Eran far var en källa till besvikelse, när spriten går in går vettet ut. Explorer och mjölk, det var något nytt i drinkväg, men vill minnas att det lindrar bakfylla. Väntar på fortsättningen.
Sov gott med goda drömmar.

http://bernamis.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Hans

5 september 2009 09:16

Glasfiperarmerad plast,nytt matrial vid tidpunkten. Där var han föregångare.Men som båt var den ingen för sjön.
/hans

 
Lambergsfrua

Lambergsfrua

5 september 2009 18:03

Gillar ditt val av namn på båten - Tossa. Själv har jag seglat Södertörn runt i en pytteliten båt modell roddbåt tillsammans med båtens ägarinna. Båten hette Hoppetossa :)

Jag har sagt det förr och upprepar det igen: Du är en stark kvinna, som lyckats ta dig igenom den här tuffa barndomen och dessutom två tuffa äktenskap utan att falla ihop som en trasig ballong. Ensam klarat livet med tre barn - jag ger dig all min respekt!
Kramar

http://lambergsfrua.bloggagratis.se

 
skogsfrua på dal

skogsfrua på dal

5 september 2009 18:42

Om man inte går under av livets motgångar blir man stark! Det har du bevisat. Spriten är ett elände för de som blir fast för den OCH för anhöriga. Vi har väl alla någon i släkten som drabbats av den djävulen. Mer eller mindre. Mest mindre i mitt fall eftersom jag kan skoja om starka drycker och min egen lilla konsumtion;)
Båten ser mysig ut men var kanske inte så sjösäker?

http://barasaras.bloggagratis.se

 
Ingen bild

Ankie

5 september 2009 20:20

Vad jag kommer ihåg stängde han helt av bilen i alla nedförsbackae.

 
Medresenärskan

Medresenärskan

6 september 2009 09:20

Vad säger man??? Oj, vad tagen jag blir av ditt berättande. Käraste du, gör bok av detta. Du har så mycket att förmedla till andra. Du har av allt elände blkivit en stark kvinna och det du just nu berättar gör dig gott ... Du har inte stängt inne skam och elände som tur är ... Ser fram emot resten ... Stor kram till dig Vännen !!!

http://medresenarskan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Stina - 24 oktober 2021 20:03

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Av Stina - 31 december 2015 16:29

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Av Stina - 31 december 2015 12:45

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Av Stina - 21 oktober 2015 01:14

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Av Stina - 9 oktober 2015 01:20

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...

Presentation


Fundringar från Tant Blå

Fråga mig

8 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4
5
6
7 8 9 10 11 12 13
14
15 16 17 18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28 29 30
<<< September 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS


Ovido - Quiz & Flashcards