Idag ids jag inte skriva nå´t om "gubben" för att använda min bror Hans´ benämning på våra dagars upphov. Slänger däremot in en bild på honom, från när han kommit upp i "mogen" ålder. Så "mogen" han nu kunde bli....

Jag dras fortfarande med svid i halsen av och till. Och vad jag kan sova!! Det är väl inte riktigt "normalt", att sova som jag gör. När man har kommit upp i ålder, har jag för mig, att man ska bli en så´n som vaknar i arla morgongstund ;) Men inte jag inte! Tänk vad mycket man skulle hinna med då!! Men jag kanske är lite för ung för de ännu *host*

Min reservsymaskin har fått gå för fulla muggar på dagarna. VAD jag syr - ja det får ni reda på efter den 2 oktober - då min dotter fyller år!! Var till bibblan och lånade nya talböcker idag. Håkan Nesser - "Maskarna på Carmine street".  Så blev det "Råttfångerskan" av Inger Frimansson och "Ödets hav" av Elisabet Nemert. Har börjat lyssna på den sist nämnda och den verkar bra - handlar om en kvinna på Gotland under 1300-talet.

Många tankar har dykt upp i skallen de här dagarna, när jag skrivit om pappa. Egentligen kände jag ju honom inte alls. Men det kanske är så, att man inte känner sina föräldrar? Sen är det lite svårt, att inte börja skriva om mig själv och alla de minnen som dyker upp - sån´t som jag upplevde, kände och tänkte. Naturligtvis kommer det med ibland, men det är åtskilliga historier, som jag har raderat. När jag har kommit på - vars tog pappa vägen nu då....

Så är det oxå så vansinnigt svårt, att skriva kortfattat. Jag klarar det inte bara. Orden bara rinner ur mig. Men jag vet, att det kan bli alldeles för kämpigt för andra, att läsa långa stycken. Detta är ju en blogg. Men jag kollade med Hans, när han ringde härom da´n, att det går att kopiera över texten till ett vanligt dokument. Så visst Medresenärskan - jag ska spara pappaberättelsen till eftervärlden! Om nu nå´n skulle vara intresserad.

Jag har oxå blivit lite förvånad över, att så pass många har läst min blogg de här dagarna! Fast texterna varit rätt långa. Att det är intressant för andra, att läsa om ett familjeöde...? Men det manar ju till fortsättning - fram till the bitter end..... Återkommer alltså.....