Det har då inte alls varit min dag idag. Riiiktigt seeeg dag. Men till slut fick jag ändan ur och började tvätta fönstret på balkongdörren, innan solen kom dit. Sen tyckte jag det var lika bra, att ta köksfönstret oxå. Där var ju rena Londondimman. Bort med blomstren och satte igång. Det jag glömde var, att ta bort fönsterlampan i keramik!! Så pang i golvet och många bitar blev det.... Shit!! Men gjorde klart fönstret ändå.

Sen tog jag fram sån´t där snabblim - men fick inte av korken. Jag hade tre små tuber, att försöka på. Spolade i varmvatten - men nej. Hela tuben vred sig istället. Grabbade tag i första bästa sax och klippte ett litet, litet hål i tuben. Sprätt - nu kom det lim!! - mycket och med fart!! Fingrarna klistrade ihop - fort till varmvattnet och lyckades dra isär fingrarna. Ena toffeln satt fast i golvet - med snabblim! Lim på bordet - fast jag hade en tidning under arbetsplatsen. Fram med rödsprit och lacknafta - funkade inte. Saxen satt ihop - min bästa kökssax...

Det tog ett tag, att försöka få ordning på alltihop. Skrapade och gned. Sen slängde jag allt snabblim - aldrig mer sån´t elände! Och tog fram vanligt kontaktlim. Fick till slut ihop lampskrället, som synes på bild. Fast inte blev det särskilt snyggt. Denna lampa är det en Skinnsbergskvinna som gjort - Gun Larsson. Och hon är nu död, så jag ville väldigt gärna ha lampan kvar.

Efter detta kollade jag på balkongfönstret - solen sken nu på rutan. Och det var nästan samma Londondimma som förut!! Tvättade om, tog isär fönstret och tvättade innanför. Men - efter mycket gnuggande och gnidande kom jag fram till, att dimman satt innanför det tredje fönsterglaset, som sitter fastskruvat utanpå dörren!! Men se där gick min gräns..... Kanske kan det vara trevlig med lite dimma i höstmörkret....

Ja det var mycket om lite. Simma lugnt!