Det gläder mig mycket, att mina barn har positiva upplevelser av sin morfar! Och det var väl så, att han förmedlade positiva känslor till dom. "Morfar var cool" skrev Ankie! Och jaa - han var verkligen en orginell man.

En gång kom han körande hem till oss. Men han kunde inte stanna länge, sa han "för han hade morsan i bilen". Jag hann tänka, att nu har det slagit runt alldeles - farmor hade ju varit död i flera år!! Men det visade sig, att han hade urnan med farmors aska i bilen!! Den skulle han köra till graven i Sthm, där den skulle placeras bredvid hennes man.....

Och som Chatarina skrev i en kommentar - han hade en guldring i örat! Och det var lååångt före, det kom i bruk bland män. Och ringen - det var hans senaste vigselring, omgjord till örhänge!! Dessutom, som Ann-Louise skrev, han groggade på mjölk!! Det blev nyttigare med mjölk än läskeblask! Så småningom började han även "berusa" sig med piller. Så det var piller, sprit och mjölk i en salig röra.....

Han blev oxå "ekonomisk" på gamla dar! En gång var det xtrapris på frusna höns i en affär. Och han plockade en hel kundvagn (en sån på hjul) FULL med höns!! Det var ju billigt! Minns att det kom fram en tant och skulle ta en höna ur hans vagn - hon trodde ju att dom låg liksom "kundskyltade" där i vagnen! Mat över huvud taget "samlade" han på - billig mat. Hela hans frysbox var PROPPFULL med billig mat....

En sommar kom han och hälsade på oss, där vi bodde ute på vischan. Flickorna och deras polkvänner bodde i princip hos oss då. Och dom hade rysligt kul med en gammal folkvagn dom hade köpt av en granne. Dom hade klippt av taket på den och gjort en cab och körde på lite småväg hemmavid. Ingen av dom hade körkort, men det såg jag mellan fingrarna på. Men så hade dom varit iväg till ett litet samhälle och tankat - soppan tog ju slut.....Jag, som aldrig hade sett min pappa arg förut, såg nu hur han öppnade fönstret och röt i nå´t om, att nu fick dom väl för fan ge sig. Men konflikträdd som han var, vågade han inte ta det öga mot öga.

Pappa drack ju friskt, när han bodde på Skarpmyrberget utanför Vilhelmina med sin destillator. Så skulle han en gång ta sig hem till Kungsör därifrån. Men han var väl alldeles under isen - han orkade inte köra längre än till Sveg. Där ringde han efter en bärgningsbil, som fraktade honom och bilen ända hem!! 7000:- !!  Men hem kom han!!

Jag hade flyttat till Skinnsberg Och så småningom träffade jag min sista make - en högstadielärare. När det var nytt, berättade jag glad i hågen för pappa, att jag träffat en ny kärlek "Jaha. Tänk om jag kunde träffa nå´n ny brud ändå" var hans enda kommentar....

Min man sa en gång, att jag blev så annorlunda, när jag pratade med pappa i telefon. Jag blev så kortfattad, menade han. Och en vacker dag slog ilskan ner som en bomb i mig! Jag var så förb...ad på pappa, att jag knappt kunde prata!! Jag som ALDRIG hade varit arg på honom!! Men nu exploderade årtionden av ilska upp i mig!! Och jag märkte, att det var inte farligt, att bli arg på honom! Han satte sig inte i ett hörn och grät hjärtskärande och han föll inte död ner! Det var en lättnad! Och sen bröt jag helt med honom. Jag tänkte inte fortsätta att vara hans mamma, trösta, lyssna och jämna vägen för honom. Han var inte min pappa längre - basta.

Sista gången jag såg honom, låg han på sjukan. Som en tunn, förvirrad fågelunge såg han ut, där han låg. När han dog, gick jag inte på hans begravning. Såg ingen anledning till det. Det enda jag ångrar, var att jag inte gav ungarna möjlighet, att gå på sin morfars begravning. Annars ångrar jag inte, att jag bröt kontakten.

Fortsättning följer.....

 

Ruth

7 september 2009 22:52

Vilken berätterska du är, så välformulerad i ord och text. Din far var och förblev en bitter tagg i ditt hjärta tills han var i jorden. Förstår ditt avstånds tagande till hans sista resa, att varit närvarande skulle varit att hyckla för dig. En del människor är inte värd medkänsla trotts blodsbanden.
Kramen

http://bernamis.bloggagratis.se

 

Hans

8 september 2009 07:44

Det var ingen "naturlig" demens, kombinationen av sprit och lungnande medel blev nog en effektiv lobotomi. Han begravdes i minneslunden, Kungs Barkarö av en präst, han var ju inte medlem i kyrkan, så även där blev han en föregångare!?
Enl läkaren hade han lungcancer. Sista åren när han kom ner till Köping igen, kunde han inte producera något med händerna längre.
/Hans

 

Medresenärskan

8 september 2009 08:18

Men hörru, vilka familjeöden det finns egentligen. Vad jag beundrar ditt berättande .... att du har kraft att sätta ord på allt detta. Du sparar inte på något ... Bara berättar vad hjärtat har gömt under alla år. Rensat blir det ... Åh, väntar på fortsättningen ...
Kramar om dig jättemycket !!!

http://medresenarskan.bloggagratis.se

 

stinalill

8 september 2009 20:35

Ruth: Ja precis - att ha varit närvarande vis hans bergravning, hade varit att hyckla.
Hans: "Effektiv lobotomi" var en bra beskrivning på hans drogande. Sen felläste jag "Han begravdes i minnesluckan..." fniss ;)
Medresenärskan: Svårigheten när jag berättar är snarare att begränsa mig....

 

Ankie

8 september 2009 21:52

Tyckte väldigt mycket om min morfar. Nu förstår jag lite bättre varför du alltid var så kort mot honom - vilket jag tyckte synd om honom för.

 

Lambergsfrua

9 september 2009 19:44

Ditt skrivande Stinalill får effekten av en sund reningsprocess - något mycket nödvändigt. Ännu mer positivt är nog, att dina barn nu får en bakgrundbild av sin morfar och en större förståelse för ditt agerande mot honom. Eftersom du kände som du gjorde, var det helt rätt att välja bort hans begravning. Allt annat hade varit totalt förräderi mot dig själv och dina egna känslor.
Med en dåres envishet upprepar jag än en gång - du är en stark kvinna Stinalill.
Varma kramar!

http://lambergfrua.bloggaggratis.se

 

Chatarina

9 september 2009 20:35

Det var ett fint foto på farfar, jag känner knappt igen honom... har nog aldrig sett honom med skägg (inte som jag minns i alla fall). Han ser ganska förnöjd ut, nästan lite rund...
Det är ju jätte tragiskt med mjölkgroggen, men jag kan inte låta bli att skratta lite åt att han tänkte på läskblaskets onyttighet... han var inte så förtjust i "dumburken" heller... vilken "gubbe"...
Det var nog väldigt mycket trevligare/lättare att vara hans barnbarn än hans barn!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...