.... ja det är min säng det - min lilla sovhörna.<3 Nu med ett överkast oxå, som jag kan kasta på, när det kommer gäster. Men inte blev jag nöjd - det blev för plottrigt och sönderhackat. Det är tydligen så, att syr man stora saker, så ska man ha större lappar. Eller ett mönster som bildar en helhet. Men, men - man lär sig hela tiden....

Och det var helt klart ett för stort arbete för min högeraxel. Även vänsteraxeln ville ha smärtpiller efteråt. Men lite får man väl tåla - det är ju inget dödligt.... Har redan lagt fram olika tyger, som ska få mogna till för mig. För att sen sy ett sittöverdrag och små ryggkuddar till kökssoffan.

Jag förstår inte varför, men jag får elstötar hela tiden. T o m andra i omgivningen har lagt märke till, att det sprakar om mig ibland. Undrar om det är jag som är så himla laddad, att överskottsenergin gnistrar ut ibland ;) Eller är jag så positiv, att allt jag tar i sprakar, när posiviteten möter negativiteten....*host*

Vill man träffa folk i Skinnsberg, ska man gå och handla en fredag eftermiddag. Det kan ta riktigt lång tid. Och det är ju kul, att träffa gamla arbetskamrater och alltid kan man slänga några ord med gamla bekanta och fördriva tiden ett tag bredvid frysdisken. När man beger sig hem sen igen, kan man känna sig riktigt social och utåtriktad. Sen kan man kliva runt i sitt lilla bo och prata med sig själv ett tag igen.

Tänk när jag mådde som sämst - vid förra århundradets slut, kunde jag gå och gruva mig i flera timmar, för att gå och handla. Och helst åkte jag till Fagersta och handlade. Så jag inte skulle riskera, att träffa på nå´n jag kände. Jösses vicken ångest som har styrt min liv tidigare. Ibland kan jag tänka på, vad lycklig jag egentligen är nu!! Reparerad i terapin - har bearbetat alla mina trauman från barndomen. Jösses va jobbigt det var!! Tillbaka i livet - alldeles levande i nuet. Visserligen ätandes antidepressiva piller. Men okej för det då - även om jag inte gillar piller egentligen. Jag vågar inte chansa på, att sluta med dom.

Tänk om jag hade förstått då - hur det egentligen ÄR att LEVA!! Och att det är okej, att ha ALLA känslor. Då hade jag ju inte behövt vara så jäkla rädd då.... Men gjort är gjort och lort är lort. Och nu är nu - guskelov....

 

synne

21 mars 2009 03:01

Vad fint det blev vännen.hoppas att du är nöjd med det du slitit så med du är duktig,Karam ynne

 

synne

21 mars 2009 09:16

Nu e du dum vännen.Det blev skit fint.Du är så duktig.Var stollt och sträck på dig nu.Hoppas du får en trevlig helg.Kram Synne

 

Annsan

21 mars 2009 15:03

Men Stina! Jag säger bara "Jusmas bröd"... Aldrig var hon nöjd, hur gott alla andra än tyckte att det var... Fast du är nöjd ibland, så jag ska väl inte gnälla på dej... /kram Annsan

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja inte vet jag..... det blev måånga knapptryckningar bara innan   jag kom hit!! Och hittade VAR jag skulle börja skriva nånstans.   Det tar allt ett tag, innan minnet poppar upp efter så många år.   så här nära ska ju t ex inte radern...

Så har julen kommit och försvunnit..... Den 22 dec åkte jag Riksfärdtjänst till fam Bergefur i Bennarby. Det är fantstiskt, att få åka taxi - 20 mil enkel resa!! Och xtra tacksam var jag på återresan den 27, då det var riktigt snöoväder!! Med många a...

Jaaa här är jag igen!!! Både jag och eventuella läsare har nog trott, att jag har slutat blogga.... Men det har jag ändå inte - även om det var ca tre månader sen jag skrev nå´t. Jag har känt mig så negativ, så det har jag inte velat dela med mig av....

Så blev det då en uppesittarnatt - igen.... Jag hade en "dejt" med Dr Amin i Köping idag. Och efter det kommer tankefjärilarna flygande. Och jag mitt nöt, ångrar att jag inte bad nå´n av döttrarna eller en vän att komma med - för att lyssna och ställ...

Ja nog har den där stora, lyckliga tacksamheten försvunnit. Men jag minns den som om alla möjligheter helt plötsligt öppnades!! Jag var frisk!!! Bara jag tränade upp konditionen nu, så skulle alla dörrar vara öppna för mig. Rent utav kanske jag skull...