Den översta bilden : liten röksvamp är herre på täppan!

Den andra bilden : en liten fjäril har fastnat i stygga spindelns nät!

Den tredje bilden : Familjen flugsvamp samlad....

Fick hemsk paltkoma efter maten idag. Vad bra jag har det, som bara kan gå och lägga mig då!! Pratade med Therese igår och hon var så trött, så trött - jobbat helg. Så pratade jag med Preben idag och han var trött och slut efter att ha flyttat. Fy 17 vad dom sliter...

Tagit in några kort från min lilla skogsutflykt igår. Där fanns många, som jag faktiskt var rätt nöjd med. Men inte begriper jag riktigt hur man ska kunna redigera bilderna i det här programmet - i bloggen....? Men, men trial and error....

Ibland funderar jag på, vad jag sysslade med på kvällarna, när jag var liten. Uppåt 10-årsåldern läste jag mycket böcker, minns jag. Och så ritade jag pappersdockor och klippte ut. Det viktigaste var själva ritandet av kläderna. Då kunde jag väl drömma om alla kläder, som jag själv inte hade en chans att få. Kläder var jag minsann inte bortskämd med. Min pappa brydde sig inte om sån´t (mamma var död). Minns att jag sydde om brorsans gamla träningsbyxor till mig - för hand med efterstygn! Och jag var väldigt olycklig, när vår hund hade bitit sönder en brun manchesterjacka jag hade. Och jag skämdes väldigt, när jag fick en mörkgrön plyschkofta av min fröken i skolan till en jul. Det var bara jag som fick nå´t - och jag ville mer än nå´t annat vara likadan som alla andra. En gång skulle jag få följa med till min frökens sommarställe. Tillsammans med hennes man - prästen - och deras barn. Och jag var så in i bomben blyg - vågade inte säga varken bu eller bä. När det var dax för middag visste jag, att jag borde hjälpa till. Men jag vågade inte.

Jag minns inte, att vi spelade några spel eller att vi gjorde något tillsammans i vår s k familj nå´n gång. Pappa var ju ofta nere i ateljén - full eller nykter ibland.... Minns att det var lite skämmigt, att jag aldrig fick nå´n tid då jag skulle vara hemma. Jag lekte cowboys och indianer med killarna på gården. Och gick alltid hem sist av alla. Ibland var jag inne hos systrarna Pagels - våra grannar. Då kunde man få sig en bit hemkokt marmelad rullad i strösocker om man hade tur.

Ja det var nog inget kul, att vara barn i vår familj. Men överlevde gjorde jag och fick egna barn, som jag försökte ge allt jag inte hade fått själv..... Och även om jag misslyckades många gånger - eftersom jag själv inte var mogen - så har mina barn vuxit upp och blivit duktiga och bra människor. Som jag verkligen är stolt över <3 <3 <3