Tiden går fort, när man har trevligt. Det var en himla fin dotter han har min lillebror - söt, social, go och glad. En vovve hade dom oxå - en liten och behändig sak. Vi tittade på kort från gågna tider. Dom oxå hade ett album med, så jag fick ta del av Sofias uppväxt. Ja Nils är en sökande människa med många och djupa tankar. Glad att han ville dela med sig. Han har väl inte heller haft det allför lätt i livet precis. Men han har tagit sig framåt undan för undan. Och jag tror han passar alldeles utmärkt till samtalsterapeut. Lugn och stillsam med mycket värme.

Matbestyren gick faktiskt riktigt bra. Jag stirrade inte till det allt för mycket. Visserligen glömde jag ta fram de värmda kantarellerna från micron, men dom blev ganska uppätna ändå sen. Och lilla damen åt som en häst minsann! Nu är det bara disken kvar. Och tankarna förstås. Och tröttheten. Jag har redan legat i slafen ett bra tag sen dom åkte.

Gunilla ringde igår och berättade fortsättningen på sin såpa. Oj vad jobbigt hon har det. Eventuellt skulle hon komma hitåt på måndag för att gå en tur i svampskogen. Och det vill jag ju gärna - tryggt att ha nå´n med mig, om jag skulle råka ut för svimningstendenser..... Och Gunilla behöver säkert få prata av sig lite - jag har ju på något vis blivit lite av en extramamma.

Nu diskdax och sen sovdax.