Vilken sommardag det har varit idag!! Synd att jag var tvungen att avbryta för att åka och ta PK-prov och stå i kö på apoteket. Men jag har haft en underbar eftermiddag i solens sken. Setat och lyssnat på en bok och pysslat lite med blommorna. Den orange-gula blomman - hängpetunia fast mindre - ståtar nu i mina balkonglådor. Tillsammans med Husarknappar och vit hänglobelia.

Fortfarande har jag ont i halsen. Har kurerat mig med C-vitaminer, Fischermans Friend och Alvedon. Har ju blivit lite fjantig, när det gäller förkylningar - rädd för lunginflammation....

Jag hade en gång en ingift farbror - Gunnar de Frumerie - som var löjligt rädd för förkylningar. Alltid innan han tog i hand, frågade han, om man var förkyld. Och var hans fru - min faster - det minsta förkyld, fick hon sitta vid skärbrädan och äta. Eller om dom var ute och åkte bil, fick hon lov att ha munskydd på sig.  Hela släkten flinade åt hans bacillskräck - ävenså jag. Han var ju allt lite knäpp farbror Gunnar. Men numera har jag LITE förståelse för hans rädsla. Även om hans rädsla var lite överdriven förstås.....

Men, men - man kan ju inte skydda sig mot livets alla farligheter. Det är helt klart livsfarligt att leva - man kan ju dö..... Det går ju inte att undvika. I Sverige är vi då förskonade mot många eländen ändå. Tänk alla barn som får uppleva krigets alla fasor! Det kan vi bara inte känna oss in i. Och barn som svälter ihjäl.... Det gäller allt, att ändå försöka uppskatta livet - så länge vi har det. Även om det kan vara svårt ibland. Den egna smärtan och den egna sorgen är alltid värst.....

Men som det är nu, njuter jag enormt av allt det gröna och blommande ute!! Och av att slippa frysa!! Det är helt underbart fantastiskt!!