...romrussinglass, daimglass, mjukglass, Hägendassglass..... Är så infernaliskt GLASS sugen!! Jag tuggar sockerfritt tuggummi, så jag får träningsvärk i käkarna. Och jag har ätit frusen frukt - oxå gott förstås - men inte som glass.... Men, men - det är vid så´na här stunder man prövas i sina beslut. Vad har jag för vilja egentligen...??  Klart jag klarar, att släppa ifrån mig kilon..... En glass är ju snabbt uppäten - och sen är smaksensationen borta. Sen sitter glassen på rumpan istället. Och snart kan jag sova bort suget....

Sytt klart Lasses "axelvaddsväst" - Lotta kom och hämtade den. Och lämnade sin symaskin åt mig. Den har strulat för henne och jag ska se, om jag kan göra nå´t åt den. På lördag ska jag sätta igång att sy gardinen till arbetsrummet. Nu var det länge sen jag sydde nå´t rejält. På tiden att sätta igång.

Farsinerande att verkligen SE hur blommorna slår ut på min Porslinsblomma - eller Hoya - som jag lärt mig att den heter på fackspråk. Vissa blommor är fortfarande slutna i knopp, medan andra håller på att veckla ut sina kronblad - foto.... När jag gick tillbaka några timmar efter att jag knäppt fotot, hade alla knoppar slagit ut i hela klasen! Och det finns mer än 20 klasar på den Hoyan!! Men ännu så länge bara en som är "färdig". Jösses vad det kommer att lukta gott på kvällarna här framöver!! Men på den Hoyan jag har i köket, syns inte en enda knopp...??

Känner mig rätt intiativlös idag oxå. Dax för en uppryckning snart. Det är väl så, att jag redan nu har fokus på vad som ska hända framöver. Lite hemlisar - bra hemlisar. Rapport kommer en annan dag....

Fortfarande håller jag mig på "rätt" sida vad gäller ätandet. Det är inte längre fullt lika svårt, att avstå från allt gottis som finns. Egentligen är man ju konstig. När jag har gått upp en massa kilon, är det jättesvårt, att ta mig i hampan och motivera mig till att äta rätt. När jag sen äntligen lyckats gå ner några kilon, är det mycket lättare med motivationen. Får se vid nästa vägning, om jag gått ner nå´t mer. Så motivationen håller i sig.... Det svåraste nu är, när jag är tillsammans med andra. För i det sociala umgänget så äter man i princip alltid. Och då hänger det helt på mig, att säga "nej tack" fast snålvattnet rinner.

Igår kväll var vi då iväg till Avesta och skrattade!! Ronny Eriksson hade en stå-upp kväll inför fullsatt salong. Sååå himla skönt att skratta åt alla tokigheter han serverade! Han driver ju med i princip allt i samhället. Och jättebra platser fick vi, eftersom Herbert är rullstolsburen.

Idag står det rätt still i korvspat - som Medresenärskan skulle ha uttryckt sig. Har varit iväg och provat "axelvaddsvästen" på Lasse. Och då kanske man skulle tänka sig, att sy färdig den då. Men gnistan vill inte infinna sig. Tror allt att det blir en stund i sänghalmen istället. Känner mig lite grå och kulen.

Ser fram emot solens återkomst. Då jag kan fara ut och kanske lägga mig på bryggan - fotot - och värma upp mig med fötterna i spa´t.... Gråvädret som himmelen presterar idag, tilltalar mig inte särskilt. Men jorden gillade nog att bli vattnad och grönt är det ju nu - både högt och lågt.

Aprilväder idag. Varmt och sol, kallt och regn om vartannat. Så regn och sol samtidigt = regnbåge.... Ur led är tiden - det ska väl inte vara aprilväder i maj...!! Med anledning av rubriken vill jag säga, att jag hade ingen tanke på deklarationen, som tydligen skulle vara inlämnad igår eller idag eller nå´t sån´t. Jag tänker närmast på skatten, som ska finnas vid regnbågens slut. Men den hinner ju inte en handikappad pensionär ta sig till, innan regnbågen är borta igen.... Sen vet jag inte om det är så intressant att jaga skatter. Det överlämnar jag till Reinfeldt. En annan betalar ju bara sin skatt och ser glad ut.....

Med anledning av dagens väder, blev det städdag idag. Och det var välbehövligt ska jag säga! Nu när det har varit solväder, fungerar inte min dammsugare nämligen - jag har solfilter på den.....;) Men nu ser det rätt ordentligt ut hemma hos tanten! 

Så har jag oxå pysslat lite. Knackat några hål i botten på tomma konservburkar och målat dem vita. Där ska jag sen så små frön, som ska få växa upp till tusenskönor, har jag tänkt mig. Och burkarna ska sen få stå på en vit plasttallrik, som jag har hittat på en loppis. Och tallriken ska få stå på hyllan under mitt älvlandskap. Sån´t kan ledighetskommitén syssla med minsann, när andan faller på....

Vägningsdag idag!! Och tänk att några kilon kan göra en så glad!! -3,2 kilo!!! På en vecka!! Kanske lite missvisande, eftersom jag inte åt nå´n lagad mat igår. Så magen var kanske tommare än vanligt. Men dessa kilon sporrar mig naturligtvis att fortsätta äta rätt!! Duktig tant!!

Kunde inte låta bli att sätta in några fler bilder på lilla fölet!! Troligtvis blir namnet "Bennarbys Oki Doki"!! Nog är det fantastiskt, att ett hästbarn nästan direkt reser sig och kan gå!! För människan tar det ju ett år att komma dit. Och jösses vilka långa ben han har!! Lite opropotionerligt långa. Jag är faktiskt rätt nyfiken att se underverket. Men, men - till Johannas födelsedag så....

Sovit lääänge idag!! Eller rättare sagt - legat kvar länge i sängen. Så himla skönt att bara ligga där och njuta av goa sängen. Och veta att jag måste inte stiga upp, förrän jag känner mig mogen för det. Tänk - jag som tidigare inte ens hade samvete, att läsa en bok en gång. Då gjorde jag ju ingen "nytta"!! Tanten har "utvecklats" kan man väl säga....;)

Har idag varit iväg och köpt mig en Änglatrumpet! Se foto! "Brokbladig med aprikos blomma. Doftar liljekonvalj" står det på pinnen. Det låter ljuvligt! Liljekonvaljdoft..... Hoppas nu bara, att jag klarar den till blomning. Den får aldrig torka ut och den ska ha mycket gödning. Och den är mycket frostkänslig. Så det blir till att ta in den på nätterna.

Första gången jag såg en Änglatrumpet var, när jag var i Zimbabwe. Vi var hembjudna till en rektor och hans fru. Och i trädgården växte det en enorm Änglatrumpet! Det var ingen blomma - det var mer som en stor buske. Med massor av såná stora blomtrumpeter. Tyckte den var så vacker och farsinerande. Så nu får jag väl i alla fall försöka att få min lilla att åtminstone överleva. Och visst är jag nyfiken på blommorna....

Tänk idag fryser jag faktiskt om tårna....

En enda lång soldag idag! Gunilla ringde och frågade om jag ville följa med till klipporna vid sjön. Hakade naturligtvis på och fixade ihop en massäck. Så kom hon och hämtade mig. Och där låg vi i princip hela da´n i solen. Emellanåt blåste det lite kallt från sjön. Men det var lagom, så man inte blev svettig. Men röd det har jag blivit - såg jag, när vi kom hem.

Sen satt vi på min balkong ända tills solen gick ner. En ljuvlig dag! Och trevligt att ha sällskap oxå. Och Missy - på fotot - ville bada, men vågade sig inte i. Hon försökte skälla på grenar i vattnet. Men det hjälpte inte - dom kom inte till henne. Och det var alldeles för kallt i vattnet för att bada. Både för Missy och oss tvåbenta.

Så har denna soliga dag oxå fått ett slut. Mycken tid på balkongen - den underbara. Och har ni sett - i år kommer jag att få blommor på min syrén!! Dom ser ju inte stora ut precis, men det blir i alla fall. Så har jag "lekt" med mina älvor och sått lite frön i krukor. Så började jag faktiskt läsa en gammal bok, som jag hittade i bokhyllan "Kyrkbröllop" av Moa Martinsson. Ingen nyhet precis - men tidsfördriv.... i solen....

Och värken är faktiskt borta!! Det var snabba ryck!! Jag som hade så ont i morse, att jag knappt kunde gå! Den sprutan satte Dr Ola på rätt ställe! Eller var det järnälvan Sarah som hade ett finger med i läkningen...? I så fall gick ju önskningen i uppfyllelse fortare än kvickt! Hur som helst - det är himla skönt att kunna gå som folk igen!!

Hos Dr Ola igår ja. Han lyssnade på lungor och hjärta, tog puls och blodtryck. Och ALLA värden var bra!! Utom ett som kallas BNP av nå´n anledning som jag inte vet. Det visar i alla fall hur hjärtat klarar sin uppgift - att pumpa ut blodet. På en frisk människa ligger det värdet under 100. Mitt värde har legat på ca 700. Men - nu hade värdet gått upp till flera tusen!! :(

Ja, jag berättade ju, att jag helt självsvåldigt har minskat en av mina mediciner från en till en halv tablett. Tänkte ju testa om min trötthet skulle försvinna. Det gjorde den inte - men BNP gick alltså upp... Så det är bara att snällt svälja alla förbannade tabletter.... Fast - dom är väl bra förstås.....

Idag har ju många tankar gått till den lilla nyfödda i Bennarby. Kan väl tro, att Ida somnar lycklig ikväll :) Väntan är över, fölet var välskapt och allt har gått bra. Sen tar det väl ett tag, innan dom lär känna den lila hingsten. Jag är ju sugen på, att åka dit. Men jag tror ändå, att jag väntar till den 20 maj. Då fyller ju Johanna gumman 18 år!!!